Aftonbladet – 20 november 1871, sida 2

lan regeringen och franska banken hafva följanda tre beslut blifvit fattade: 1. Bankens kapital skail blifva fördubbladt. 2 Regeringen skall framlägga för nationalförsamlingen, strax efter dess sammanträdande igen, ett lagförslag, szom befollmäktigar banken att öka sina banksedlar med 600 millioner (från 2400 till 3000 millioner). 3. I detta lagprojskt skall man föreslå nationalförsamlingen satt ratificera utfärdandet at baaksedlar å små belopp... Såsom man erfar, kommer banken, om församlingen antager det senare förslaget, att själf utgifva små sedlar på ända till 5 francs, som nu sättas i omlopp af andra förenade pennivginstituter. Till den 4 December, då na:ionalförsamlingen ånyo sammanträder, hoppas banken ej bahötva höja diskontot. Räntefoten för förskotter på klingande valuta har blifvit höjd från I till 3 francs. Slutligen har diroktonsrådet beslutit att) afyttra bankens disponibla räntor, dock blott långsamt och med största undseende för penniogmarknaden, helst denra försäljning under novarande förhållanden för med sig kännbara förluster. Fiera franska blad hafva under de senare dagarne med stor bestämdhet påstått, att Bismarck, då Thiers i sista dagarne af Okt. underbandlade med honom, erbjöd Frankrike fred på gronåvalen af Elsass afträdande och en ersättning af två milliarder. Thiers var vilig att gå in härpå, men mötte bestämdt motstånd hos Jules Favre och isynnerhet hos general Dacrot. Den sistnämnde blef så ifrig ärvid, att Thiers måtte bedja honom dämpa sin ifver, då han strängt taget icke hade med saken att göra, och stälde till honom den frägan, om han såsom militär kunde ansvara för, att Frankrike icke blefve tvunget att sluta fred på ännu värre vilkor. De ifrågavarande franska tidningarne anförde sjelfva de ord, som vexlats vid detta tillfälle, och förklarade gig vara säkra på, att ingen, som deltagit i underhandlingarne, skulle kunna motsäga dem. De erhöllo biträde af en man, som förklarade att han hört af ett pålitligt vitne, att Thiers, som på tillbakaresan vistats hos biskopen af Orleans, hade gilvit hanom och några andra, bland hvilka den ej namngifoe sagesmannen, upplysningar om underhandlingar, som alldeles öfverensstämma med hvad som blifvit offentligejordt. Joornal Officiel har omsider sett sig nödsakad att taga till orda i denna sak, rörande hvilken en häftig polemik förts, men utsn att förneka eller bekräfta de framkomna berättelseroa, Den officiella tidningen inskräoker sig till att upplyss, att Thiers, Jules Favre och Dacrot hafva algifvit sina förklariogar inför den af nationalförsamliogen tillsatta kommission, som sysselsätter sig med att undersöka tilldragelserna efter den 4 Sept. och den uppmanar allmänheten att uppskjuta sin dom intill dess nämnda förklaringar bli offentliggjorda jemte kommissionens betänkande. Trots nederlaget på Corsica och andra deconfiturer, för hvilka det bonapartistiska partiet på senare tiden varit utsatt, uppreser det dock nu åter modigt hufvudet och börjar ånyo agitera för sin älsklingsid6 om ett gleviscit, eom åter kunde sätta mannen från Sedan på tronen och förskaffa Frankrike en ny era af materielt välstånd och yttre ära, Det senaste steget i denna riktning är en petitioa till regeringen, hvilken för närvarande cirkulerar i Paris ti!l erhållande af underskrifter och är af följande innehåll: Hr president! Herrar Teputejadet Undertecknade borgare, valmän i Paris, fabrikanter och köpmän, som hysa olika (?) politiska åsigter, men alla äro eniga i aktningen för den nationella suveräniteten, vända sig, uppfylda af högaktning, till nationalförsamlingen och bedja henne — i betraktande deraf att Frankrike, efter de oerhörda olyckor som hemsökt det, känner det största behof af lugn på gatan och säkerheten i affärerna, o. 8. v., samti betraktande deraf, att obeständigheten uti institutionerna och det provisoriska uti regeringen är ett oöfvervinneligt hinder för återupptagandet af affåTerna 0. 8. Vv. — att så snart som möjligt på en oantastelig basis grunda en regering och att sammankalla det franska folket, för att detsamma genom ett plebiscit må kunna yttra sig om huruvida det vill välja republiken eller monarkien. Röstgedlarne skulle bära namnet på den medborgare, som valdes till president, eller på den valde suveränen. Undertecknade våga hoppas, att folkrepresentan ternas patriotism skall förmå att taga denna vördnadsfulla framställning under öfvervägande o.s.v. De radikala franska tidningarne börja nu att häftigare än förut angripa nationalförsamlingen, emedan den, säga de, har för afsigt att genomföra ett parlamentariskt statsstreck. Constitution varnar i en lång artikel för denna fara; nationaliörsamlingens plan är att undermicera grunden, på hvilken friheten hvilar, och gifva åt Frankrike en herrskare, utan att derom på förhand underrätta! landet. Äfven Gambsttas tidning, Röpu-. bliqae Francaise, instämmer i detta väckelserop och vänder sig särskildt mot orleanisterna, om hvilka tidningen i slutet af en längre uppsats yttrar följande: Knappt BKade huset Orieans fått fast fot i Frinkiike igen, förrän det genast tänkte på alt göra allt som det för situationens krat . ansåg vara nödigt. Viljen I hafva en sol-. dat? Tagen då Robert af Chartrez. Viljon I hafva en sjöman? Här är Penthidvre. Öneken I en president i republiken? Hertigen af Aumels är alldeles klar och färdig dertill. Eller behöfs kanske en konung? Der-. till har -grefven af Paris, som hvarken är deputerad eller generalråd, enkom sparat sig. Man talar mycket om bonapartistiska stämp. lingar och man har skäl att vara bekymrad för dem; dock frukta vi dem mindre, än. vissa inom lagens skrankor mer eller mindrej. sig hållande anslag, som man ej bryr sig såmycket om. Ett i Elysba förberedt stats-! streck är någonting annat än ett i Chiselhust affisoheradt företag. Om br Thiers ej är den naivaste af alla statsmän och om han aldrig utnämner en polisprefekt, som är ett dumhufvud, eller en krigsmivister,; son är en förrädare, så kunna vi i det hänseendet söfva ganska lugnt. Beträffande orleanisterna, om! örlåtelse!, vi ville säga de konservativ-libetecknet. åt soldaterna och drog sig sjelf nå-t ara etag tillhaka p