Aftonbladet – 20 november 1871, sida 2

stolt åtbörd. En redlig finne underhandlar ej med en skurk, och allraminst när han är TySS. Kulneff är inte här, svarade Petrowitscl med ett hest skratt. Han har öfverlemna er i mina händer. Ni tillhör mig ensam, herr baron, fortfor han och stampade i mar. ken. Jag befaller här och ve den, som motsätter sig mina befallningar.. Allt är således förbi, klagade baroner och betäckte ögonen med händerna för at! icke vara vitne till ett bland de förfärligaste skådespel ett krig bar. att förete.. Förbi förbis, mumlade han med bruten stämmma 0, min Gud, hvilket öde de skulle gå emotb Petrowitsch betraktade honom några seknonder med lurande blickar, och skulle jnost ifva tacknet åt bödlarne, då Axels ord ånyo ejdade honom; Om ni har en enda gnista medlidande, så uppskjut den der grymma förrättningen åtminstone till i morgon, eller om ni nödvändigt vill se och fröjda er öfver-de olyckligas plågor, så låt oss komma härifrån. Löjtnant Potrowitsch, sätt er bara i den gamie baronens ställning, och föreställer hörnudana hans känslor skola vara när han ser sina underlydande som oskäliga djar slagtas framför sina ögon, Haf,,.. Är ert granna tal inte7slut snart? afbröt Petrowitseh kallt. Det börjar att lida långt å natten och innan solen går upp måste jag vara på marsch mot norr. Spar edra böner, ty de tjena till rakt ingenting. Det tror jag nog, på en sådan stock som ni biter inte annat än dugtigt med strykp, inföll Jassa och slungade ilskna blickar på kosacken. Petrowitsch koppade ordentligt till af harm och raseri vid dessa ord. Utan att bevärdiga sina fångar med gtt enda ord gaf han