Aftonbladet – 16 november 1871, sida 3

dran af det jernvägsbolag, der han var an, ställd, Lundberg hade fått en bra anställning hos en fotograf, Edvard Wensioe hoppades få en kontoristplats och Robert Wensioe och jag gladde oss åt att hafva fått engagement hos bankiren och Svedenborgaren mr J. Y. Scammon, som visat här vistande svenskar så mycken godbet och nu senast anställt Wensioe som handsekreter och mig såsom byggmästare för en del af sina många egendomar, då plötsligt, likasom aftonen förut, rådstugans signaiklocka förkunnade eld igen. Denna gång syntes ej himmelen så röd som föregående afton, och vi rådgjorde just, huruvida vi skulle stanna hemma eller gå ut till elden, då , vi ändtligen besiöto oss för det senare. Afven denna gång låg brandstället SV. ut i staden, men mycket längre bort än ; I föregående aftonen, och uti en stadsdel, som nästan uteslutande bestod af träruckel, bebodda af veridens utskum — irländarne. Vi hade en ganska lång väg fram, cirka 3 eng. mil. När vi hunnit fram till platsen, stodo redan 4 hela qvarter, eller, såsom de här kallas, block i lågor; dock trodde vi alls, att ; Iman skulle lyckas stänga elden inom gränsorna af desamma, då en af dessa våld; samma prairivindar, som man ej kan ana I sprang upp och innan kort antog karakteren Jat full storm. Den kastade sig från rent I sydlig snart på sydvest med en våldsamhet, som snart visade, att allt menskligt motstånd var förgäfves. Emeileriid hade vi från Iden punkt vi intagit och hvarifrån vi åskå-dade förstörelsen ej ännu den ringaste aning om hela Gen vidd, de res-ade lågorna redan linksäktat. — Hir, inoao vi vika från oidens q utgångspunxt, torde vara på sin plats, att gifva läsaren en id6 om staden, deas läge och -Jutsträckning. Chicago är beläget nära invid sjön Michigans sydvestra hörv, och är anIlagdt längs efter Chicago river, som gär palraliel med sjöstranden midt igenom staden, Idelande den i tvenne långa hälfter. Floden, som nedanför staden gör en krökning åt sydI vest och utgjutem sig i Mississippi, kastar l ungefär i midten af staden, räknadt från I norr tili s:der, en vivkelrät gren ut i sjön ; Michigan. Hvad som ligger vester om floIden kallas Westside, hvad som ligger söder .Jom den vinkelräta flodgrenen, Southside, ;loch norr om densamma, Northside. Den nordIliga delen af sydsidan var den egent!iga kulIminationen för all rörelse och trafik. Emi betslokalerna, stadshuset, posthuset, de förlnämsta jernvägsstationerna, ofantliga upplag, I magasiner och s. k. wholesale atores voro här belägaa, interfolierade med palatser, teaItrar, kyrkor och colleges, de största och dyrI baraste måhända i United States. Öfver det dhela bredde den amerikensza örnen med stolthet sina vingar och skädade från detta centruw ut i alla väderstreck öfver radierna lför sin ofantliga kommers. Här frarruzade, li kapp med lokomotiver och omnibusar, den Trastlöse affärsmannen; här exponerade le beaux monde alla siva berrligheter i form af ltoiietter, ekipager, hästar, bijouteri, grecian .Ibands och chigaoner; här köpslogs, predikaI des, bedrogs, vanns och förlorades i en otroIlig skala. Med ett ord sagåt, här slog ChiIcagos, ja jag vägar pästå, Amerikas hjerta I mäktigt och stort, ej aktande så noga, att det förde mycken skämd blod jemie den iriska ut och in genom sina kamrar. Södra delen a? sydoch vestsidorna, sowm till en del äro räddade, voro till större delen bebyggda med små pslatser och villor, utgörande den förmögnare bourgeoisiens residenIser; under det att mellersta vestsidan och I nästan hela norra delen af staden, med undantag af ett bälte längs sjön Michigans strand, beboddes och (vester 2) ännu bebos af de arbetande klasserna. ängs utefter I flodsträckningen voro ofantliga upplag af kol, I ved och bräder; och kring dessa grupperade sig en massa fabriker, mekaniska verkstäder och snickerier, gjuterier och havdtrerkerier al alla slag. De flesta af dem, som ligga vester om floden, äro räddade; alla de andra äro rykande ruinhopar. Staden, som egde leirka 350,000 invånare, hade uppstått på fyrtio år; och många af de stoltaste palatsen stodo på ställen, der för ett par decennier sedan bölgrodorna gonades i ett vidsträckt kärr. Mycket ytlig, lik amerikanaren sjelf, var den oftast angelägen ett dölja det bristfälliga, smutsiga och elåfarliga under en prunkande yta af grannlåt och en pretentiös exposition af falzk soliditet. Bussiness och utrymms för detsamma uttängde allt annat, 2å att man kan säga, att Chicago, orktadt sin öfverväldigande storhet, kunde framvisa endast få byggnader eller platser, som man kuade kalla sköna, eburu de ej kunde frånTxännas anspråken på att vara prunkande. Nästan hvarje hus hade åt gatan butiker på nedra botten, och för att gifva dessa så mycket ljus som möjligt, bestods aldrig någrs I morade pelare i bottenvåningen; utan man I kan säga, att husen bokstafligen voro u,p liyftade på smala jernspett, emellan hvilkza stora spegelglasfönster upptogo mellanrum met; det hela framvisande den vidriga snblicken af ena stenmassa upptornad på kanten sf en glasruta. När dessa jerneiöd af hettan böjdeg, störtade hela den ötverbyggda fagaden och väningen ned och spred ett haf af eld och rök, tilltäppte gator och genomgångar samt gjorde all släckning omöjlig. Brandbottnar, käliarhvalf, stentrappor eller andra medel att bämma elden tunnos ej, och deras 8. k. fire prove houses brunno lika friskt som alla de öfriga. Ett endå vattenledningsverk, beläget på nordsidan utmed sjön försedde staden med vatten, men så ofnlikomligt, att man oftast upps i tredje våningen af husen, förgäfves vred på kranen, för att få ett glas vatten. Ett fel för hvilket Chicago nu-ailt för dyrt tått plikta. Taktäckningen bestod för det mesta af asfalt, utbredd på asfaltfilt och inblandad med grus och småsten, eller af träspån; högst sällan af zink, förtennt jernplåt eller skiffer. Hvad som mycket spred elden och omöjliggjorde släckningen var, att taklisterna, som voro af trä, mycket elaborerade och imiterande lister af sandsten med ofantliga målade träkonsoler, genast fattade å I eld och förde lågorna in under takstolarne, J linnan taket utifrån ännu bade blifvit angripet; samt äfven den omständigheten. att utant för hvarje fönster 8. k. blinds eller spjäl jalnsier genast fattade eld, spredo lågan Jikt elen svepning af eld utefter facaden och anI tände karmar och bågar. Amerikanaren beMM tg: Et le fs ss MR FP ge Re TE Pr fr ro ff Cr fe wo om