Aftonbladet – 16 november 1871, sida 2

det år 1866 lidit, krossa Preussens öfvervälde i Tyskland, återställa det tyska förbundet och återgifva Österrike dess gamla ställning inom detsamma. TI sjutton år hade Beust arbetat på upprätthållandet af tyska förbundet imot Preussens utvidgningsplaner. Så länge detta var den hemliga tanke, som låg på bottnen af den österrikiska politiken, var Beust här på sin plats, Men efter utgången af det fransk-tyska kriget och kejsardömets återupprättande i Tyskland — hvad kunde väl Beust göra annat än lyckönska sin gamle rival, Bismarck, hålla god min i elakt spel och försäkra Tyskland om Österrikes innerliga och varaktiga vänskap? Härmed var emellertid också hans roll på sätt och vis utspelad. Frågan om Österrikes framtida förhållande till Tyskland hade nu funnit sin lösning — visserligen på ett annat sätt än de österrikiske statsmännen hade väntat — och i Gastein-Salzburg kurde Beust endast konstatera, att han beredvilligt underkastade sig konseqvenserna af den nya situation, som uppstått i Europa genom det mäktiga tyska kejsarrikets bildande. Man kan icke påstå, att Beust efter denna tid var öfverflödig; men den tanke, som han hade att tacka för sin upphöjelse, var nu död, och han var till följd deraf åtminstone mindre nödvändig än förut. Han fick sjelf snart erfara det. I April 1871 bildades ministören Hohenwart utan Beusts medverkan eller vetskap likasom den 5 Novemher detta år ministeren Kellersperg, Oaktadt den vänskapliga politik i förhållande till Tyskland, som Österrike efter freden i Versailles (Januari 1871) lät påskina, hyste österrikiska hofvet och en stor del af Österrikes adel en liflig fruktan för att det tyska kejsardömet skulle utöfva en stor attraktionskraft på det tyska Österrike och att händelserna år 1848 — då det tyska Österrike ville sluta sig till det öfriga Tyskland — skulle förnyas. Denna hemliga fruktan för det tyska elementets otålighet att spränga kejsarstatens band och förena sig med det segerrika Tyskland mäste man till en god del tillskrifva den plötsligt påkomna ifvern för en försoning med czecherne och bildandet af den federalistiska Hohenwartska ministören samtidigt med det fransk-tyska krigets afslutande. dan från första dagen efter denna ministers tillsättande hade Beust icke mera samma makt och inflytande som under fransk-tyska kriget. Den ungerske deputeraden Helfy har uppmanat Kossuth att yttra sin mening om den czechisks. frågan. Magyar Uisag offentliggör nu ett långt bref -från Ungerns förre diktator, dateradt den 5 dennes. Kossuth t: ger czecherna i försvar och anser, att upprättandet af ett z2jelfständigt Böhmen skulle hafva försäkrat Ungern mot nya angrepp från centralmakten i Wien, hvaremot nu den slaviska agitationen skall resa sitt hufvud i Ungern icke mindre än i Österrike. Slutligen säger Kossuth: Mellan mig och Andrassy har en bred klyfta uppstått; men huru afvikande från hvarandra våra åsigter än kunna vara, är jag likväl öfvertygad om hans fosterlandskärlek, och att han är fri från hvarje egennyttigt motiv. När den tid kommer, då Andrassy får se frukterna spira fram af det utsäde, han nu utsår, skall hans påtriotiska själ gripas af en förfärlig ånger. Projekterna till de nya befästningar, som franska regeringen har för afsigt att anlägga omkring Belfort och Besangon, äro nu fullständigt utarbetade. Belfort skall bli Frankrikes starkaste vapenplats. För detta ändamål har man antsgit ett system af detacherade fästen, som skola förenas genom framskjutna verk och sammanbindningslinier. Hela gränssträckan mot öster, från Pontarlier till Balion, skall betäckas efter en mycket skarpsinnigt uttänkt plan. Befästningarne kring Besangon, hvilka härstamma från Vaubsn, motsvara icke längre den moderna krigskonstens fordringar och skola derför helt och hållet ombyggas, Jurapassen skola likaledes befästas. Några franska tidningar bafva utspridt det ryktet, att regeringen ämnar vidtaga inskröpkningar i vallagen. I en depesch från Versailles, adresserad till Agence Havas och tydligen af osficiöst ursprong, förklaras formligen att i regeringskretrarne sysselsätter man sig alldeles icke med något förslag i derna riktning, icke ens med någon kombination, som rör de konstitutionella problemerna. Den 7 dåennes utkom första numret af Gambettas nya tidoing, Republique frangaise. Den innehåller intet program, men meddelar deremot fyra artiklar, som tydligt visa hvilken politik tidningen ämnar följa. På grund af dessa artiklar kan Gambettas program i korthet angifvas sålunda: Republikens proklamerande, äåterupptagande af striden med Tyskland, Paris återiosättande isina rättigheter som hufvudstad, amnesti för kommunisterna och förbund med Ryssland för att skaffa Frankrike bämd. Gladstones tal vid lordmayorsbanketten i Guildhall i London synes, att döma af Times yttrande om detsamma, icke hafva i London emottagits med fullt gillande. Den stora citytidningen beklagar, att talaren, i stället att liksom han, gjorde i Greenwich, sysselsätta sig med praktiska och nationella frågor, tusade med sänkt hufvad och slutna ögon midt in i utrikespolitiken. Tidningen förvånar sig öfver ministerns optimism och den politik af absolut indifferentism som han påstår bör vara Englands politik och protesterar mot det öfverdrifna förtroende till freden, som Gladstone hyser och som han uttalade när han sade, att Europa nu inträdt i ett Arts ETORAENR ANNES AREA Non skinn, men ändtligen kom jag underfund med att han lade ut sina krokar för Ingeborg. Jag förskräcktes till dea grad, att jag knappt kunde beherrska mig. och det var endast nå