Aftonbladet – 14 november 1871, sida 3

Ytterligare i meteorit-frågan. I denna intressanta fråga, rörande hvilken en så liflig polemik uppstått, meddelar gårdagens P. T. åter ett par insända artiklar. Den första, af adjunkten Th. M. Fries, är af följande lydelse: I Postoch Inrikes Tidningar för den 8 dennes finnes intaget ett Genmäle af prof:r Nordenskiöld, hvilket jag anhäller härmed få besvara. Orsaken, hvarför detta ej skett förr, är den, att jag förut velat ännu en gång genomläsa den för den svenska mineralogen under sista polar-expeditionen meddelade promemorian, hvilken ej var mig här genast tillgänglig. Kärnpunkten i Genmälet utgöres nemligen af ett intyg af kand. Nauckhoff, hvarmed, genom åberopande af 12:te punkten i sagda promemoria, skall bevisas, att jag ej under färden kunnat vara okunnig om det märkvärdiga förhållandet), att prof:r N. redan 1870 funnit gångar af gediget jern i basalten. Ett faktum är och förblifver dock, att, oaktadt promemorian åtskilliga gånger af mig och säkerligen ännu flera af kand. N. genomlästes och begrundades, ingen af oes i expeditionen deltagande svenskar före vår hemkomst härom egde aning. Jag tager nemligen samtliga mina reskamrater, isynnerhet kand. Nauckhoff, till vitnen derpå: att ingen af oss, -oaktadt flera med prof:r N. haft långa och många samtal om vår förestående färd och meteoriterna, hört något om förekomsten af gediget jern såsom gångar i basalt-massan; att kand. N. aldrig under hela färden trodde sig i promemorian finna någon uppgift härom; ff att då sagda gängar påträffades, alla antogo dem vara en ny upptäckt, och att fråga endast kunde uppstå, huruvida Nauckhoff eller Steenstrup vore den första upptäckaren; att kand. N. genom bref från Grönland meddelade prof:r N. tillvaron af dessa gångar såsom en ny, märkvärdig iakttagelse; att kand. N. åtminstone ännu vid ankomsten till Kjöbenbavn (d. v. s. omkring 3 veckor efter min skilsmessa från expeditionen) hyste samma åsigt. Förklariogen till denna besynnerliga företeelse torde ej vara svår att finna. Den af professor N. åberopade punkten i promemorian är nemligen genom sin korthet, ordalydelse och plats hardt nära obegriplig. Iokastad mellan tvenne andra punkter, hvilka ej det ringaste handla om meteoriterna, måste den nödvändigt lemna läsaren i ovisshet om hvad med underliggande hällen afses, och ännu otydligare måste den förefalla en hvar, då densamma genom uppenbart skrif-fel kommit i promemorian att lyda: Vid den underliggande hällen finnes gediget jern., och ej (såsom uppgifvits) i den underliggande etc På grund häraf trodde sig kand. N. ännu, då stenarne ankommit till Stockholm, i denna del af instruktionen endast finna en uppmaning att under jernblocken (ej inedra delen ) Att dessa i min första uppsats förekommande ord omöjligen kunna afse något unnat, än jernets uppträdande såsom gångar, kan enhvar, som uppmärksamt läser sagde uppsats, svårligen undgå att finna. Då i den till Genmälet fogade noten säges, att med dem afses förekomsten af gediget jern i basalten i allmänhet (hvilket gifver en ej obetydligt olika mening åt mitt yttrande), beror detta säkerligen på ett förbiseend af professor Nordenskiöld.