Aftonbladet – 14 november 1871, sida 2

påfven att han måtte göra några ke 2 Met vidlylviga dokumentet Irämhaälles avt ac nämnda anstalterna hafva utan åtskilnad i Rom en internationel karakter och äro för påfvea, för uppfyllandet af hans högsta herdepligter , alldeles oumbärliga; Ifall detta senare påstående är grundadt, måste itslienska regeringen ålägga sig konsiderat:oner, ty hon har bundit händerna på sig genom garantilagarne. I dessa lagar stöter hon på stora svårigheter och har derför anlitat om hjelp den sakkunnige och hofsamma professor Bonghi, hvilken redan ankommit till Rom. Hans helighet påfvens klena helsotillstånd och fruktan för hans snart förestående saliga ändalykt börjar väcka oro inom den katolska verlden. Den omständigheten, att den valkoaklav af kardinaler, som skall utso den nye innehafvaren af Sanct Petri nycklar, ej är komplett, har också bidragit till att öka denna oro, hvaröfver man ej heller bör undra så mycket, då man ser hvilken bedröflig skröplighet är herrskande bland kardinalerna och hvarom, jemte åtskilligt annst. en korrespondent skrifver från Rom till Pall Mall Gazeatte följande: Det heliga kollegiets tillstånd börjar bli Jallt mera kritiskt. Kardinal Amati, 77 år gammal, har haft en slagattack och svävar i fara. Kardinal Clarelli, 73 år gammal, har hat en attack i Neapel och har nyligen ankommit till Rom i ett tillstånd, som lemnar föga hopp om hans vederfående. Kardinal Barnabo, 71 är gammal, har blifvit nästan fånig genom en giktattack åt hjernan, medan deremot kardival Barli, som är af samma ålder, har haft två slaganfall efter hvarandra. Kardinalerna Angeli, 81 år gammal, Aimenda 91 år, Biliet 90 år, äro oförmögna till något arbete och om de öfverlsfde påtven skulle de ej kvansa deltaga i en konklav, Kardinal Caterivi, 78 år gammal, är liksom bara på nytt. Kardinal Quaglia lider af en sjukdom, som komplett paralyserar bang förmögenheter. Kardinal Donnet, som är 77 är Igammal, är också som barn på nytt. Slatligen ha vi den yngste af kardinalerne, megr Milesi, 55 år, som håller på att dö af andltäppa. Ss der ha vi nu tolf medlemmar af det heliga kollegist som äro rätt illa deran; det blott fivns 34 kardicalor för att bilds en I men dessuom äro 24 hattar vakante, så en konkiav. Det ser ut som os pålven benlotit sig för att icko ercera någta nya, för au vära säker på ati få till efterträdsre den han vill hafva och att han har till stöd härvid jesuiterna, hvilka äro beslutna att till hvad pris som helst få kardinal Capalti nämnd. Alla avströn ar af de katolska marierna för ati få ka I erterade hatva hittills strandat; meu na bar det moderats partiet, d. v. 3. de kardiosler, com opponerat sig mot Patrizzi och Capahi, börjat bli oroligt öfver sitt rirga antal och arhäller euträg hs utnämningar. Som bekant pägår för närvarande vid en al krigsrätterna i Versailles ransakning med de personer som blifvit anklagade att he deltagit i morden på generalerna OCilement och Tbomas. Rörands törsta förtören i denna ransakoiog skrilver Times korrespondent i Pasis den 5 dennes föjande: Jag har öfvervarit förhören med de 25 personer, hvilka blifvit ställda till rätta såsom åklegade att ha varit delaktiga i mordet på generalerna Lecomte och Clement Thomas. Dessa förhör hafva redan varat tvenne dsgar. Bland fångarne, hvilka förete ungefär samma prägel som öfriga kommunister, befinna sig äfven tvenne qvinnor, som äro anklagade, icke för att hafva deltagit i morden, men för att ha tillsammans med mördarne gjort sig skyldiga till plundring. Man kan af deras yrken göra sig något begrepp om hvad samhällsklass de anklagade tillhöra. Det lönar knappast mödan att nämna deras namn. Den först införde fången var en sergeant af 88:de marschregementet. Derefter följde en urmakare, en bleckslagare, en litteratör, en gatläggare, en lås-smed, tre skrifvare, en kypare, en dekorationsmålare, tre skomakare, en plåtslagare, en kryddkrämare, en sadelmskare, två modister och några andra personer, af hvilka de flesta tilihört nationalgardet. Verdagner, sergeanten, förhördes först. Han bestred ati hau tjenat kommunen, som han kallade en samling stråtröfvare, till stor förargelse för hans granne, urmakarn, hvilken argt Män de på honom hvarje gång han yttrade detta ord. Han var anklagad att ha varit den förste, som den 18 Mars vände upp och ned på sitt gevär till tecken, att han fraterniserade med nationalgardet. Han medgaf, att hän fraterniserat med nationalgardet, men sade, att han varit rädd att bli skjuten af siva kamrater, om han icke gjorde det. Detta svaromål var ganska intresiant för mig, emedan jag den 18 Mars bändelsevis befann mig i 88:de marschregementet, då det fraterniserade med nationalgardet, och vid hvilket tillfälle soldaterna zågo tviflande på hvarandra och följde den ene den andres exempel Det rådde öfverallt så liten hänförelse och så mycken ängslan, att hvar och en mycket väl kunde ha gjort hvad honom behagade. Om mnationalgardet och 88:de regementet denna skickelsedigra morgon kastade sig i hrarandras armar, kan jag, på grund af ett personligt och uppmärksamt aktgifvande på deras hållning och uppförande, svara för, att de icke drefvoa dertill af något ädlare motiv än fruktan, och om å någondera sidan hade aflossats ett skott, betviflar jag icke att den mottatta sidan skulle ögonblickligen ha gripit till harvärjan. Det var tillräckligt att kasta en blick på den ömkliga varelse, hvilken vid ofvan omnämnde tillfälie var sergeant vid 88:de regementet och som nu var först inställd till förhör, ör att se att usel feghet var det förrherrskande draget i bans karakter. Det var ingen låghet, till hvilken hanicke nedlät sig i hopp om att rädda sig sjelf genom att uppoffra någon annan, specielt sin älskarinna, hvilken han anklagade att ha förmått honom attl göra sig till gömmare af tjufgods, hvilket hon stulit mot hans-vilja, hvarjemte han beskylde henne att vara den värsta kommunist, han kände. Hon): å sin sida hade i det skriftliga vitnesmålet förklarat, att han kommit och skrutit för henne, att han : med egen hand skjutit både Lecomte och Thomas. Detta förnekade han emellertid och påstod, att det : var ett rent påhitt af en hämndgirig qvinna. Märk-. värdigt nog förnekade ifrågavarande qvinnsperson, Ogifta Degasse, hvilken också är fånge, då hon : förhördes som vitne, att hon hört sin älskare skryta I öfver morden, oaktadt det fanns upptaget i hennes skriftliga vitnesmål. ; Olyckligtvis hade en qvinna vid namn Mazet, som äfven kunde vitna i samma sak och hvilkens vitnesmål skulle ha varit afgörande, icke blifvit tillkallad. Sannolikt hade domrarne redan på förME ST SENSE CS AASE CE SSA SEKRETERAREN ETTA AE se AA Skulle jag glömma våra tappra försvarare, ! då — — Hvad djefvulen vill detta säga, mumlade