Aftonbladet – 14 november 1871, sida 2

STOCKHOLM den 14 Nov. ) Enligt ett i dag på förmiddagen ankomjmet telegram har pu ministerkrisen i det icisleithanska Österrike äfven spridt sig till Ungern, der förändringar i ministören förestå. Orsaken härtill är sannolikt det missInöje, som Deaks-partiet, regeringens hittills dfasta stöd, lägger i dagen öfver Audrassys I Juinämning till utrikesminister för den österrikiska monarkien, och hvilket missnöje skall vid möten af partiet ha gifvit sig luft på (det mest energiska sätt. Frågar man sig Jhvad det ungerska författnigspartiet kan ha emot, att! Andrassy kommer att intaga den högsta och mest inflytelserika ställningen inom kronans råd, så bör det erinrasg, att detta parti i högsta grad fruktar, att Ungerns inItressen i något hänseende komma att sammanblandas med Österrikes eller underordnas helstaten. De ungerska tidningar, som äro gynsamt stämda för Andrassy, framhålla emollert.d, att det under nuvarande kritiska förhållanden varit hans orilkorliga pligt att öfvertaga utrikesministeriet i Wien, enär elJest detta vigtiga embete lätt kunde ha falIlit i händerna på en reaktionär och mot Ungern fiendtligt sinnad statsman. Vid den nye lordmayorns i London installation i sitt embete d. I i denna månad l yttrade premierministern Gladstone i det sedvanliga tal han vid detta tillfälle höll, att man måste vara så mycket mera tacksam för att i denna stund iotet krig föres mellan -j några af de civiliserade nationerna, då man tänker på huroa det såg ut i Europa för ett år sedan. Talaren önskade blott att han kande motse framtiden med lika mycken tillförsigt som vissa andra personer. Om ordspråket: den som vill (reden måste rusta sig för kriget, vore obetingadt sannt, skuile man aldrig mera än nu kunna lita på fredens bestånd. Förra tidens armåer försvinna till en obetydiighet i jemnförelse med dem som nu anses nödvändiga för nationalärans det genom sitt läge är skyddadt för nödvändigheten att taga del i kontinentens strider. Försynan tyckes ha anvisat England den yckiga se höga uppgiften att till dessa strider intaga en medlande och opartisk ställning. Vid det sista krigets utbrott vädjade det, sin pligt likmätigt, till grandsatsen om en uppgörelse i godo — en grundsats, som enframtiden åstadkomma oändligt mycket godt för menpniskoslägtet. Några ha ansett, att Eagland bort gå längre — att det bort tvinga de tvistande parterna till en fredli uppgörelse. Msn det finnes ingen makt på må vara hvilka som helst — som uader det moderna samhällets närvararde vilkor är i stånd att fråntaga andra makter deras hendlingsfrihet i afgörandet af sina tvister. Talaren öfvergick derefter till frågan om Belgien och Srartaba!sfrågan. Angående den senare yttrade han, att engelska regeringen, vå samma gång hon icke kuuda gifva sitt Vall till ett förfaringssätt, som — om det fioge passera utan protest — skulle leda till att särskilda stater sjeifva frisade sig från genom fördrag ingångna förbindelser, dock icke velat vägra sin medverkan till en uppgörelse, som hon icke ansäg obillig, och som den allmnäna meningen i Europa gillade. Derefter öfvergick talaren till de vänskapliga förhållanden, som för närvarande exa ram mellan England och Amerika, och till Washingtonfördraget. Detta fördrag var i hög grad märkligt, derföre, att det icke endast åsyftade att göra slut på en redan existerande tvist, utan äfven att förebygga sådana tvister för framtiden genom utvidgande och förbätirande af donna internationella rätt, som är en bland den moderns civilisationens största triumfer. Hafvudföremålst för diskussionen inom de franska generalråd.n utgöres för närvarande af frågan om pimärundervisnisgen. Största delen af generalråden hear uttalat sig till förmån för obligatorisk undervisning, hvaremot man icke med sam:sa intresse omfattat förslaget om kostosdsfri undsrviscing. Gsneralråden hafva nästan enhälligt förklarat, att det skall stå familjens hufvud fritt att välja antingen af lekmän eller andliga bandiedd skola för sina barn. Under en diskussion i generalrådet i Eure om de militära förbällandena underrättads fisansministern PouyerQaartier rådet, att dea motrilja Thisrs och några af hans kolleger hittills hyst för obligatorisk krigstjenst småningom börjat vika för nödvändigheten af denva reforra. Franska regeringen håller nu på att uppgåra budgeten och man väntar att utgifterna, jerate räntan å det nya lånet, skola komma att uppgå till et balopp af 2,800,000,000 francs. BSeineprefekten Löon Say gaf den 7 dennas i handelsdomstolens glasgalleri, som för tillfället förvandlats till festaal, stor middag för medlemraarne af Seinedepartementets generalråd. Åttiofem personer, bland dem handelsdomstolens president, som för artighets skull blifvit iobjuden, deltogo i middsen. Flere skålar föreslogos undar middagen. Prefekten höjde sitt glas för republikens president. Om man vill ha ett exeimspel,, yttrade han, på hvilken hög ståndpunkt en stor ande kan komma i politiska ämnen, så erbjudes ocg ett sådant exempel af den man, hvilken leder våra angelägenheter; han representerar zambället, republiken, ordniogen. Det är också med fall förtröstas jag föreslår en skål för republikens illustre president, hr Tbiers.e Emot de af itslienska regeringen gjorda sxpropriationerna af andliga hus, kloster och romrma stiftelser har genom utsedda orm bud rån dessa en protest blifvit aflemnad till! utändeska makters representanter hos påfven. TENTAN ARA häfdande. För Eogland är det en lycka att ligt tsiarens öfvertygelse var bestämd att il. jorden — dess ställning och dess resurser :