Aftonbladet – 13 november 1871, sida 3

ilsitta de en timme längre om qvällen på kroca Ben, ty nu behöfva de ju icke fjeska om st I morgnarne. -) Men månne någon patron säger så här: Dn Mina vänner, morgonstund har guld i mun sfloch derför måste vi arbeta af alla krafter t, just på den delen af d gnet. Om ni tycker -, Som jag, så börja vi hädanefter klockan fem, i stället för sex om morgnarne. Det kostar f I visserligen oss bolagsmän litet mer i gas och å uppvärmning, men det hoppas jag att vi skola taga igen på värdet af det morgonfriska arbetet. I ersättning för den timmen, som ni skulle tsga från er morgonsömn, tänker jag att vi kunde sluta med arbetet redan klockan sex på aftonen, Det blir visserligen i alla fall, med afdrag af middagstimmen och två halftimmars rast på morgonen och eftermiddagen, elfva arbetstimmar, men det bör a Jen menniska komma ut med, isynnerhet då h hon ej har någon tankeansträngnivg, Alltså, skulle ni tycka om att bliiva lediga klockan . 8ex? — — Ja, ja, ni kunna spara fröjdebe0 . es eter et AP tygelserna tilldess ni fått höra det vilkor, som fästes vid förändringen. Den som vill börja klockan fem f. m. och slata klockan ,)sex e m., skall, i fall han eller bon ännu är 3 li de år, då skolundervisning gör någon nytta, I begagna en timmes undervisning hvarje qväll. -Den undervisningen bestås kostnadsfritt af -Ifabriken. Och den som ej behöfver skolgång eller är uti de år, då sådan skulle komma -nog sent, bör deltaga uti en liten öfverlägg-Jningsoch sällskapscirkel, som vi ämna upprätta och der äfven föredrag komma att hållas. När klockan sedan slår sju, kunna ni gå hvart ni behaga. Gå ni till krogen, så lägga vi oss icke deruti, ty ni ha er fullIkomliga frihet att förderfva er, hvaremot vi skulle vilja lägga ett litet tvång på er för Jatt förkofra er, blott en timmes tvång, och det blir samma timme, som ni hittills arbetat mer än hädanefter,... Är det någon patron, säga vi, som yttrar något i den vägen till sina arbetare? Hittills hafva vi icke förnumnit ett sådant tal, men vi äro öfvertygade om att få höra det. Då vi nämnde derom häromdagen till en företagsam och intelligent patron, såg han först litet fundersam ut och utbrast sedan: Men jag skall fästa er uppmärkssinhbetjiå en ganska vigtig omständighet, att vi alldeles icke veta om hvarje fabriksrörelse här i landet står ut med att förminska arbetstiden en timme på dygnet. Det blir en betydlig förminskning i prodaktion. Orsakade detta bloit en mindre vinst för patronerna, förtjenade omständigheten föga afseende och då blef det åtminstone icke konsumenten, som fick betala fiolerna; men fråge är, huruvida en minskad produktion, isynnerhet då den berör flera yrken, ej har menlig inverkan på hela samhället, Ja mera som produceras, desto rikare är nationen. Den ifrågavarande patronen har sannolikt rätt i fina funderingar, men vi svarade honom, att det var endast under förutsättning, att produktionen icke skulle minskas, som vi framställt nyssanförda, utan att den tid, som gick förlorad, skulle ersättas genom den större lust, flit och omtanka, som kunde blifva en följd af ett tillmötesgående mot arbetarne. Nå ja,, återtog patronen, i så fall har jag ingenting emot förslaget, men, kom ihåg, endast i så fall. Den der öfverläggningsoch sällskarscirkeln torde dock böra underkastas en närmare pröfning. Vi skola akta oss för att uppamma klubbar. Herre., svarade vi, det är just för att motarbeta skadliga klubbar, som en sådan der aftoncirkel för de äldre arbetarne och arbeterskorna vore så nyttig. En klubb i och för sig må väl ej vara förkastlig. Hvarföre skulle icke fabriksarbetaren kuunna få ha sin blubb, lika väl som fabriksherren? Han har sina arbetarföreniogar. De kunna vara mycket bra, alltid äro de det icke, och dessutom är det endast hvarje söndag. Hvarför ej söka att just i mindre kretsar låta kroppsoch isynnerhet fabriksarbetaren få tillfälle att hvarje dag diskutera hvad som för honom. kan vera af intresse samt att fritt um,ås med sina likar, utan att hafva krogen till samlingsplats? Skulle pj hafva något emot att så der en famille söka vara edra arbetare nyttig och väcka deras sicne för lifvets högre mål? Jag har visst icke något deremot, men arbetarne sjelfva skulle kanske tro, att jag 2jorde det endast i egennyttig afsigt, att det skedde för att hålla tummen på ögat på t!em och göra. inskränkning i deras frihet. Först och främst tror jag att det alldeles cke går an att göra denna aftoncirkel oblisatorisk.. Gör dermed huru er bäst synes, men på hvågot sätt må ni väl konna förmå edra arpetare att bivista klubban. Få de blottsmak på ett förädlande nöje, så skulle de nog i lo flesta fall sedermera föredrags detis framör krogen eller framför att gå och höra på ågon af evangeliska fosterlandsstiftelsens solportörer, isynnerhet om de kunde föra sin amilj till klubben. Ni går sjelf dit så ofta iom möjligt, och eder hustru... Min hustru ?s afbröt patronen mycket häfigt. -Men derefter :kommo vi in i ett samal, eom skulle blifva alltför långt att här införa. Dessutom afslöts det. ieke, ty vår vän patronen skulle föra sin fru på bal och ade ännu icke gjort en enda smula toiiette. Vi hade ej heller sjelfva tid, ty vi skalle birista en liten konventikel. Det var första gången vi infunno oss på len konventikelan. Samlingen bestod till öfrervägande antal af fruntimmer, ibland hvilka yntes icke få dalkullor. Här och der stack a mansågor upp öfver qvinnohopen. Salen jde ar fylld ända till trängsel. Hvsarför hade gö nan kommit dit? För att ohöra Guds ord,!G. åsom dat heter, det vill säga för att upp-pbe ygga sig och vända tankarne en stund från let atariclla astölkat I vaorldan TVat äre om