Aftonbladet – 13 november 1871, sida 2

rangaise, som anses vara Gambettas organ, re pgriper dagligen regeringen. l . Krigsministern har förbjudit åtskilliga tid-tö ingars kolporteriog inom militärläger och sc jaracker. er Ännu har ingenting blifvit afgjordtrörandeh: ammanslåendet af de franska beskicknina; arne i Rom, der två sådana fortfarande exi-T tera. Goulard lär vara utsedd till sände-la oud vid italienska hofvet. Generalrådet i Seinedepartementet antog len 7 dennes enhälligt en lag om obligatorisk k och kostnadsfri folkundervisning. En stark k minoritet (37 röster mot 41) ville att kyrkoärorna skulle vara uteslutna från läroämnena. General Bellemare har fått 30 dagars ar-! rest för det han infann sig i uniform vid? sorgefesten i Le Bourget, dit han ej af krigsministern blifvit beordrad, och emedan han höll ett tal der samt slutligen för det han i tidningarne infört ett bref, hvartill han icke var bemyndigad, — Hertigen af Penthiövre afreste den 6 November. Han har, såsom bekant, fått tillåtelse att tjen tgöra på franska F flottan och går ombord på Ocean såsom ordonansofficer åt amiral Reynand, chefen för : evolutionseskadern, tilldess hans ställning blifvit närmare bestämd genom en af national-församlingen antagen lag. — Den utomordent: lige kommissarien på Corsica, Charles Ferry, : stannar qvar tills generalrådet slutat sina arf beten. : C I J f j 4 j Gualdrbe de Boileau, f. d. fransk generalkonsul i Canada, nu sändebud i Lima, säges vara utsedd till Frankrikes sändebud i Washington. Undersökningarne angående de under senaste kriget gjorda kapitulationer komma att räcka åtminstone till Maj nästa år. Dei dessa kapitulationer på ett eller annat sätt inblandade officerare få under tiden icke lemna Paris utan Thiers särskilda tillåtelse. De banksediar, som nu äro i cirkulation, i uppgå till 2,310,000,000 francs, eller 90.000,000 mindre än sedelstocken enligt lag får vara. På patnotiska föreningens lokal i London hölls den 6 i denna månad ett möte af representanter för arbetsklassen tör att taga i öfvervägande den förklaring, som afgifvits af Scott Russell m. fl. angående ett förbund mellan en del af lorderne och arbetarne till befordrande af arbetsklassens intressen äfvensom George Howells bref. Båda urkunderna ha redan blifvit offentliggjorda af pressen. Nästan alla demokratiska föreningar i London voro representerade äfvensom en mängd handtverksföreningar. Savage föreslog en resolution, som uttalar ett djapt beklagande af att vissa personer, som förat förvärfvat nägra förtjenster i sträfvanden för folkets sak nu förverkat sins anspråk på politisk skarpsinnighet genom det antagandet, att så stora förändringar eom dei de sja prakterna föreslagna kunna uppfsttas endast rån social synpunkt, då likväl den s. k. politiska alliansen helt och hållet ser utsora en bemlig öfverenskommelse med reaktionspartiet. Man uttalade till och med den misstanken, att de lärde arbetsarnes råd, hvars medlemmar i sjelfva verket alls icke hörde till arbetsklassen, fått betalning för sitt upp. trädande; och Luc:oft påstod att detta icke var första gångea Howell och Potter gått torypartiets ärenden. På Osbornes förslag afgats efter en längre diskussion den förklaring, att en social reform endast kan väntas i förbindelse med en verklig politisk reform. Från denna punkt öfvergingo talarne sedan till undervisningsfrågsn och frågan om sluten omröstning. Det uppgifves, att vid det stora mötet af liberale, som den 6 i nästa månad kommer att hålles i Birmingham, följande resoluiioner avgående öfverhuset skola diskuteras. 1. färttlighetsprincipen i fråga om lagstiftarekallet är opolitisk, emedan den hvarken gör atseende på individens duglighet eller hela folkklassers fosterlandskärlek. Dessutom är den orättvis, emedan den gifver en enda klass af medborgare en makt som endast bör utöfvas af nationen. 2. I ett fritt land bör afgörandet sf alla frågor om styrelsen eller statens politik i sista instansen tillhöra representanter, valde af I folkets flartal. Nationen bör antaga en plan, som pgifver laga kraft åt detta afgörande. 3. Ingen rätt att lagstifta angående nationens angelägenheter bör tillkomma någon i kraft af ett embete eller teologiska åsigter. Den lagstiftande makt, som utöfvas af anglikanska kyrkans biskopar bör således afskaffas. 4, En komit6 måste tillsättas, som skall undersöka genom hvilka medel dst är möjlligt att förverkliga föregående resolutioner. Uti Irland pågår för närvarande en rättegång mot en viss Kelley, hvilken biifvit anklagad för att hafva mördat cbefen för detektiva polisen i Dublin, mr Talbot, en man med erkändt stor förmåga i sitt fack. Uader feniernas uppror var han mycket nyttig och uppträdde ofta bland de sammansvurne för att taga reda på deras hemligheter. Unaer de feniska processerna blefvo. på hans vitnesmål många brottsliga fällda. Naturligtvis svuro fenierna då att hämnas på honom, och slutligen mördades han. För detta är nämnde Kelley anklagad, och alla skäl anvtyda, att han också är den brottslige. Det är emellertid ett bedröfligt faktum, att Kelley anses af de lägre klasserna på Irland zom en verklig hjelte, Stora försigtighetsmått måste vidtagas, för att icke pöbeln skulle befria hovom. Så måste t. ex. Kelley eskorteras af tre sqvadroner kavalleri och en hop beridna poliskonstaplar hvarje gång han skall föras till rätten, Många irJändska tidningar uttala sig öppet för bonom, Så heter det i Irishman; Vi vänta blott på juryns dom, hvilken skall visa, huruvida det finnes 12 ir. ländare, som tro att Robert Kelley dödade Talbot, eller om det — moraliskt taget — kan anses för en förbrytelse att befria jorden säl DA FP ov Ne RR