Aftonbladet – 7 november 1871, sida 2

je sträfva, är ännu mera obestämdt och att le hoppas att uppnå det på våldets väg. Ånnu ett steg nedåt och vi komma till soialisterne, hvilka eftersträfva samhällets påsyttfödelse genom lossande af egendomsrätsens band utan våld. De skilja sig från ommunisterne, som utgöra vär tolfte katesori, deruti, att de sistnämnde äfven hoppas att kunna pånyttföda samhället genom upphäfvande af egendomsrätten, men på våldsam väg. Det finnes säkerligen många flera underfraktioner af socialister och kommunister, hvilka äro mindre bekanta, isynnerhet i de lägre samhällsklasserna, och härmed öfvergår jag till imperialisterna. Det trettonde politiska partiet utgöres sålunda åt dem, som önska kejsardömets restaurerande i exkejsarens person. Till följd af de mänga olika skepnader, under hvilka de, efter hvad det påstås, dölja sig, skulle det till och med efter ett plåbiscit vara alldeles omöjligt att säga huru talrika de vore eller hvilka deras organer kunde vara. Vi vilja endast omnämna en af dessa organer, som företer en sådan märkvärdig blandnving af religion och politik, att den förtjenar att klassificeras för sig sjelf. Om Universär ett parti eller endast en tidning eller — i fall den är ett arti — hvar detta parti finnes och af hvilka det består, detta skall sannolikt för alltid förblifva en af dessa hemligheter, för hvilkas frambringande kejsardömet var så ryktbart; men så mycket är säkert, att den utgör ett uppkok, tillsatt med ultramontanism och bonapartism. Det femtonde partiet utgöres af de imperialister som äro för ett regentskap. De skulie kunna kallas kejsarens parti och stå sannolikt i nära förbindelse med den organ, vi nyss skildrat, utan att flertalet för någon del är ultzamontant eller ens katolskt mer än till namnet. De äro af många skäl rädde för att se kejsaren sjelf komma tillbaka, men de önska äterställandet af en dynasti, vid hvilken deras framtid är oupplösligen fästad. Slutligen kommer prins eons parti. Jag vet ingen som ännu tillhör detta parti utom mig sjelf (!) Jag bar derföre ställt honom sist på listan; men icke desto mindre är je öfvertygad, att den dag skall komraa, då han och folket, som si länge betraktat honom med kallsinnighet, skola upptäcka att de voro skapade för hvarandra. Traktaterna mellan Tyskland och Frankrike rörande de elsassiska tullförhållandena ratificerades den 31 Oktober. Redan den 27 blef Dijon utrymdt och S:t Quentin, Soissons, la Före till och med några dagar förut. Underhandlingar pågå nu äfven om en postöfverenskommelse mellan Tyskland och Frankrike och måhända skall då sistnämnda land blifvit tvunget att uppgifva de grunder för brefportots beräkning, som man förut med obegriplig hårdnsckenhet fasthållit inom det franska postväsendet, oaktadt iman derigenom omöjliggJort afslutandet af nya posttraktater med främmande länder, och bland annat har åstadkommit, att brefportot mellan Frankrike och Nordamerika är dubbelt så högt som mellan England och Nordamerika. — Vidare underhandlar äfven Frankrike om ändricgar i handelsfördraget, ehuru utsigterva för en öfverenskommelse ännu icke tyckas vara synnerligen stora. Åtmivstone möta Thierss förslag det största motstånd i de engelska handelskamrarne, som till en del till och med skulle fördrega att handelsfördraget alls icke förnyades, och å andra sidsn tyckes Thiers icke på något vilkor vilja låta sina förslag I falla. Deremot påstås nu, att en strid skall ha utbrutit mellan de franska protektionisterna inbördes, eller rättare mellan de olika slags fabrikanterna; ty så snart det kommer till stycket, att de särskilda tullsatserna skola bestärmmas, blef det klart för dem, att hvad som var skydd för den ena klassen, var förlost för den andra och att isynnerhet de, som larbetade för den utländska marknaden, råkade illa ut, när tullsatserna stegrades. -Allhelgonadagen, sistl. onsdag, voro kyrkor ;I gårdarne i Paris mycket starkt besökta, ja, I skrifver Köla. Zeitungs Pariskorrespondent, -I ända till trängsel. På Pere Lachaise, der 1 l öfver 400,000 menniskor infannit sig, kunde man knappast komma fram. I dag är All; helgonadagen, skrifver korrespondenten, men : då allasjälarsdag, Jour des morts, som — egentligen i morgon den 2 November firas — icke lär någon officiel högtidsdag i Frankrike, så I beger sig största delen af parisarne redan da-I gen förat till de dödes grafvar, hvilka, såsom 1 bekant, djupt vördas. Antalet sörjande är i t följd af kriget vida större i år än annars, t! och bland dem, som trängdes på vägen till , I kyrkogårdarne, voro Re djupt eorgklädda. s Myndigheterna hade till i dag vidtagit omfattande försigtighetsmått. Såsom det berättas, hyste de vissa bekymmer med anled. ning deraf att bland de under förra året af-lidoa voro äfven många anhängare af kommnnen. På alla kyrkogårdar sågs också en väldig polisstyrka placerad och man prinras ovilkorligt oni de ssnaste åren af kejsardömet, då demonstrationerna för Baudin, folkrepresentanten, som 1851 stupade på barrikaderna, också gåtvo de kejserliga myndigheterna anledninz till utvecklande af väldiga stridskrafter. Liksom då voro äfven nu alla vaktposter fördubblade och en del af garnisonen konsignerad, — Den 2 November skref samme körfespondent från Baris;. I dag var trängseln på gatorna, som leda till kyrkogårdarne, nästan änvu större än i går. Isynnerhet på Montmartre, der man väntade sig a demonstrationer, bade omfattande försigtigej hetsåtgärder blifvit af myndigheterna vidalteagna — Te ställen DÅ kvricoärdarne Mont