Aftonbladet – 4 november 1871, sida 2

b dena hafra utträdt derföre att de Iden gjorde helt fredligt en mycket rädikal medifikationer, som dess skollsgstifning il detta ögonblick undergår. man i den österrikiska bufvadstaden antog! Issåd till micisterpresident, i kvilten egenskap Ibsn då åtagit s Jat Decemberföri IFE alt gr ministern general von Roon bekräftade, att iks nästa militärbudget skulle större anspråk ge ställas på Förbundets finansiella krafter. In-ro till nästa år skulle regeringen låta sig nöja med 225 thaler pr soldat, men derefter måste on förhöjning inträda. För en ökad krigsfördighet måste nationen vara villig att göra p: de nödvändiga uppoffringarne. — Med häntil seende till en anmärkning at deputeradenhe Richter (venstern), att marinens öfverkomli; mando tycktes ha verit alldelss försvunnet fr under det genaste kriget, meddelade krigs-s ministern, att den bästa ordning varit rådande i marinkommandot. Härmed slutades lagens första behandling. — Såsom det tramgär af Berlintidniogar, emotser man vid tef handlingen ef marinens särskilda budget an-!, grepp mot dem som skött det tyska sjövärP net, hvilket, enligt fleres åsigt, under senaste kriget svikit do förväntningar, man hyst om detsamma, Isynnerhet tyckes man vara missbelåten med den stora pansarfregatten oKönig Wilhelms fallständiga overksamhet. De tyska oltremontana tidningarne hafva ; beatridt den liberala pressens påstående, eniq ligt hvilket de preussiska biskoparne skulle, efter konferensen i Fulda, ha till kejarenkonungen vändt sig med ettslags monitionsklaga sig öfver det förtryck, tolikerna i Prenssen. Mal, dock sin riktighet. Biskoskrifver sig från sistiidae 2 är effattsd i mycket häftiga ordaleg och full af bittra förebråelser., Kejsaren har svsrat derpå genom ett bref, stä!dt till erkebiskopen af Köln, och hvai det katolska presterskspet erhåller en hv.tg upptukteolse, Kejsaren börjar sin skrifvelse med att framhålla den föga vördnasfulla ton setitionärerna tagit sig, vederlägger deras klagomål och siutar med att förklara, ett han skall tthålla och vata att ingifva respekt för 2 bos alla, på samma gäng han skyddar hvar och en i havs lagliga rätt. i ra fp rn Schweiziska kantonen Zärieh har undertryckt alla de förbiodelser, hvilka den offentliga undervisningen bittills onderbållit med de särskilda kyrkorna i landet, katolska eller protestantiska. Till följd af en ny lag har all dogmatisk-religiös undervisniog blifvit borttagen ur primäroch mellenskolorna, Skolläraren skall inskränka sig till lämpliga förmaningar och råd, hemtade från folkets intellektuella och moraliska lit. Hvad religionen avgår är omsorgen att undervisa deri öfveriemnad åt medborgarnes fria sköp, Man känner, att kantonen Zärich för två år setr Inge mt FA revolution. Det är deta som förklarar de! Vårt Wiece-telegram i går meidelade, att att baron Kellersperg blifvit af kejsaren ntuppdraget ett på grund tuingens strängsste uppa en ny ministör, på samma i skulle Jigga en antydan om, ; Hohenwart icke pog strängt hål. lit på denna ssk, Undaerrättelsen bärleder sig dock egentligen från Neus freio Prosces morgonaummer för den 1 d:e, och samma tidtillägger, att samtliga illegalu, landidsgar komma att upplösas. Med millegala. oilor clegliga landtdagar förstå tyskarne naturligtvis dem, från hvilka da tyska depuaterabefanno sig i minoriteten, d. v. s. landtdegerceiöfre B lusterrike, Böhmen, Mähren och Kreia. Be Å . den äran att vara millegalan. d greppat om hvad som är lagligt eller olagligt synes skifta med ministörerna; för få dagar tillbaka vsr det tyskarne, som hade Förmodligen komma nu nya vel att utskrifvas till de of.lven nämnda fyra landidagerne, då det tyks ska författningspertiet inom dessa utgör mi. noriteten och följaktligen icke kan geronTE T RP rag Es ff ff ff RET ärifva någonting, De tyska tisningarne sntyda, att genom en utgällring inom embetemannsklassen. man nog skulle iyckas ästadkomma en författningetrogen. majoritet, till och med i de fyra nillegala. länderaa. Den ifrågavarande ministerpresidenten baron Kelloreperg tillhör riksrådets herrehus och hör till det moderata partiet. I Januari måsad 1870, då striden mellan foderalietör och certrelister åstadkom en mycket passionerad adressdebatt i herrehuset, deltog Kellereperg icke i depna. Hans namn her redan förnt blifvit nämndt bland eventnella ministrar, men då uppgafe äfven, att-han med afseende på valet af sina kolleger uppställt så vidsträckta fordringar, att kejsaren icke villo ingå på desam De öfriga uti telegrammen omtalade nyutnämda ministrerne äro mycket litet kända embetsmän inom mi nisterierna, och innehafva troligen endast sina platser tillsvidare för att uppehålla den aödvändiga expeditionen. Den egentliga ministerkrisen tyckes således ännu fortfara. Ioternationales generalsekreterare i London, John Haleg, har i Times infört en protest mot bladets redogörelse för det möte sällskapet nyligea höll, och hvilkea vi åtorgifvit. Heles förnekar, att Internationale är ett hemligt sällskap, och påstår, att deträknar tosentals medlemmar i England; endast två engelska medlemmar, Odger och Sucroft, he utträdt. Han påstår vidare, att de engelska medlemmarna äro fullkomligt ense med de andra derom, att den politiska och sociala rörelsen endast äro tvenne phaser iden stora strid, som arbetet börjat för att undandraga sig kapitalets ok. Slutligen förklarar Hales, aut afsigten med generalrådets sista mötej endast var, att bilda ett särskildt förbunds Iråd för Eogland, ezär generslrådet är så öf-i verhopadt med arbete, att det icke kan egna I nfgdvändit Arvardnad At da Kärskilaa änoel-.: