Aftonbladet – 2 november 1871, sida 2

Såsom man erinrar sig, beslöt franska nationalförsamlingen i början af September månad, att en skadeersättning skulle beviljas de af tyskarne inkräktade departementen för de förluster de lidit genom kriget, och artikeln 3 af den med anledning deraf antagna lagen föreskref, att en summa af ett hundra mil-lc lioner på förhand skulle utbetalas för att afhjelpa de mest trängande behofven. Journal officiel för den 28 törliden mänad offentliggör en rapport från inrikesministern tillli republikens president om det sätt, hvarpå dessa hundra millioner, i mån afliden skada, blifvit fördelade bland de trettiofyra departement, som varit skådeplatsen för den preusgiska invasionen. Rapporten åtföljes derjemte af en bilaga, der under olika rubriker fianes redogjordt för alla de materiella förluster, som dessa departement på ett eller annat sätt lidit genom kriget och hvilka uppgå till den ofantliga summan af 821 millioner francs. Ensamt värdet af föremål, som af fienden blifvit borttagna utan reqvisition, uppgår till den nätta samman af 264 milliorer francs. De båda departement, som hade lidit mest af kriget, voro Seine och Ssineet-Oise. Den förstnämnda figurerar i den i bilagan upptagna tablån för 96 millioner och den senare för icke mindre än 167 millioner francs. Minst hafva departementen S:åneet-Loire och Nidvre lidit, i hvilka förlusterna endast blifvit upptagna till respektive 31,000 och 5000 francs. Orsaken härtill är, att endast en mindre del af båda departementens områden varit ockuperad. De franska generalrådens sessioner pågå nu med fart; medlemmarne af dem hålla sig inon gränserna för sin befogenhet och nöja sig med C ö g t 8 1 1 i f j f 6 i j j 1 ( i j : i j j att praktiskt tillämpa sina principer på del: frågor, som röra kommunernas och departementets angelägenheter. I Seine-departementet blef ordföranden i Paris municipalråd, hr Vautrain, vald till förste ordförande, den bekante vetenskapsmannen Litrö till andre och den radikale klubbtalaren Cantagrel till tredje : ordförande. Genast vid Seine-generalrådets: första session framställde ex-deputeraden Lockroy ett förslag, att generalrådet skulle in corpore afgifva en opinionsyttring till för-!. mån för en amnesti. Också påstår man, att regeringen ändtligen är fast besluten att den 9 utfärda en amnesti för de många tusen oskyldige, som i Maj och Juni blefvo tillfångatagne och kastade i fängelse. Vi ha redan omtalat, att franska regeringen har för afsigt att förvandla Rouen till ett stort artilleri-etablissement och till ett hela det vestra Frankrike beherrskande, förskansadt läger. Enligt hvad en korrespondent till Times nu förmäler skall Rouen blott bilda en länk i den stora befästningsringen, som skall avläggas för rent defensiva ändamål. De mest betydande punkterna på denna befästnings-linie skola, utom Rouen, blifva Havre, Chalons, Bourges, Tour, Langres och Dijon, Dessutom ämnar ran enligt franska uppgifter, också utvidga Belfort på det sättet att det skall bli i stånd att ersätta Metz Dock äro några af de uppräknade platserna ännu ockuperade af tyskarne, så att här är väl blott fråga om rykten; också torde de tre milliarder, zom ytterligare skola betalas, knappast tillåta utgifter för så storartade bofästningar. Den 27 Okt. på morgonen höll påfven, såsom telegrafen redan inberättat, ett konsistorium, i hvilket ban preconiserade aderton erkebiskopar och tretiosja biskopar. Blard de preconiserade prelaterna voro erkebiskoparnoe af Paris, af Auch och af Tours samt biskopen af Rodez. De flesta öfriga preconiserade prelaterna voro italienare. Don allocnutioa, som påfven vid detta tillfälle höll, resumer23 af den ultrakatolska Osservartore Romano på följande sätt: Påfven har sammankallat kardinalerna utan sedvanlig högtidlighet, för att underrätta dem om sin efsigt att tillgodose de trogna italienarnes andliga behof. Hen är redo att lida ännu mer än han bittills lidit, om det så fordras, skall han underkasta sig att dö för sin sak. Gentemot Italiens nuvarande ställniog, och förnimmande de upprepade smärterop, som de trogna uti Italien upphäfva, har han besiatit sig stt icke längre göra några svårigheter att besätta de vakanta biskopsstolarne, han skall snart besätta äfven-de återstående, men blott och bart för ejälarnes välfärd. Han förkastar högtidligt de garantier, som blifvit honom erbjudna; han handlar endast i kraft af dena makt, som Kristus anförtrott honom. Han förklarar dem för förmätna och syndfulla, som i Tyskland, vare sig på kongresserna eller i gudiösa skrifter, hafva angripit konciliet och baklzgar att de biifvit skyddade af vissa ministrar. Han berömmer biskorparne, zom bekämpat dessa för. villelser, synnerligast erkebiskopen af Miiachen och anbefaller, att man skall bsadja för de vilseförda och för kyrkan. Om de senaste underhanälingarna i Wien mellan czacherne och Fo Beust-Andrassy skall Presso af den 26 Oktober från kompstent sida ha erfarit följande: I det nya reskript, som blef antagit af de ungerska ministrarne och helstatsministrarne, förekommer följandeställe: Decemberförfattningen af 1867 innehåller den rättsliga grundvalen, på hvilken de inre frågorna kunna föras till sin lösning, Den är bindande för alla österrikiska konungariken och länder, således äfven för konungariket Böhmen, och derföre skall den böhmiska landtdagen uppmanas att förelägga riksrådet sina ändriogsförslag och att företaga val till riksrådet. En annan punkti det nya reskriptet betonar eftertryckligt att utjemningen med Ungern är en ornbbligt fastställd ovember, årsdagen af den 18 Brumaire, lag, och att den således icke behöfver någon! hal miftalan Aftarnråt ÅA danna neta mnwnnkke