Aftonbladet – 2 november 1871, sida 2

m——-—Å— ——— HS! s12nnnne1 sz2cnC22 SN SC helsning, eller hvad eäger du om den saken Jussu? Den tillfrågade, som stod ieke långt derifrån med ryggen lutad mot ett träd och hulvudet nedsjunket mot bröstet, reste sig häftigt vid Axels fråga. Några ögonblick stirrade han under oafbruten tystnad utåt slätten, derefter vände han sig långsamt met Axel och sade: Fändriken har nog rätt uti att en varm helsning inte skulle skada, utan tvärtom pigga opp Gem en smula, men i fail vi skola tänka på vidare strid, så måste vi spara ammunitionen; den är, Gudnås, knapp ändå. Jag tror inte att vi tillsammans ha tio skott. Låt oss räkna öfvers, inföll löjtnanten. Det är allt godt att veta hvad man har ati rätta sig efter. Patronköken undersöktes och det befanns då att hela ammunitionsförrådet bestod af sex skarpa skott. Det tål allt att hålla på dem, sade Jassn och lade nytt fängkrut på sitt gevär. Det blir strax sex kosacker. mindre och det är en välsignad sak skullo jag tro e der ha vi den efterlängtade! utropade i detsamma löjtnanten och sprang upp, samt ryckte pistolen ur bältet. Sådan mängd af kosacker! Jag tror att hela bären följer oss i bälsrne.x Det ser åtminstone eå ut, inföll Axel och skärpte sin synförmågea. Barg kogacker så långt jag kan ss. Mängden är oöfverskådlig, Då tjenar det väl till ingenting att vi försvara oss,, inföll löjtnanten med ett tvifvelaktigt leende. Jag skall åtminstone knäppa en af de nykomne,, brummade Juszu och tog stöd mot ett träd, samt höll sig färdig att skjuta så gnart fiondörna kommo inom skotthåll,