Aftonbladet – 1 november 1871, sida 2

nhemtat, och derifrån utgå till jordbruket ch näringarne. Åtskilliga exempel på denna. nvändning af skolan saknas visserligen icke, nen flertalet af dess lärjungar bar dock utjorts af närboende ståndspersoners barn, vilka, hvad de menliga lärjangarne angår, ällan sökt högre utbildning för skötande af ordbruk och näringar, utan oftast en förbeedelse för inträde i andra och tredje klaserna af elementarläroverket. Om högre folkskolan på Klintehamn i Wisby stift meddelas i den, på grund af inpektörens sjukdom, mycket knapphändiga erättelsen intet annat, än att antalet lärungar föga ökats och utgör omkring 15. Dessa utdrag torde lemna en någorlunda jelplig upplysning om de högre folkekolor1as tillstånd. Att det frö till en förbättrad olkbildning, som rikets ständer vid riksdasen 1856—1858 trodde sig utså genom belutet om högre folkskolor, ej blifvit rätt väl rärdadt, framgår tydligt nog af de anförda edogörelserna. Också har äåtskillige vedervörandes förfarande i denna sak varit temigen egendomligt. Reglementen för de högre olkskolorna skola, enligt k. brefvet af den 14 Januari 1859, af domkapitlet efter vederbö:andes hörande upprättas och underställas K. M:ts pröfning; dessa skolor äro ock undersastade inspektion, och berättelser skola om lem afgifvss. Om de nu, såsom ecklesiastiklepartersentet yttrat och såsom af det föresåenda kan inbemtas, fått uppenbart och räsentligen afvika från. sin första bestämnelsen, bur skall då detta förklsras — ej ken det på bristen af vare sig lsgeiler föreskrifven kontroll eller nedom om dem? Vi ha anfört m inspektörs omdöme, att i två högre folkkolor . undervisningen i. folkskole-ämnena hvarken till omfång. eller grundlighet var vättre än i vanliga, vågorlunda goda folkskoor;. I likhet med denne beklagar en annan pspektör, att lärjungar mottages, som icke nhemtat ens minimum af den egentliga folkskolans kurs, och han förklarar, att för allnogebildningen vore en högre klass af den sgentliga folkskolan bättre, än dessa skolor, som mest sökas såsom förberedande elemenjarläroverk. Denna sista anmärkning återinna vi hös andra inspektörer. Men hvad ver det då riksdagen afsåg, om ej just en folkskolans högsta afdeloing, såsom detheer i deras beslut; och utgör det ej, enligt zunpgörelsen af den 29 Juni 1866, ett uttryckigen stadgadt vilkor, att i högre fölkskolor, med statsunderstöd, ej andra lärjungar må nottagas, än de-som visat sig redan innehafva ie kunskaper, hvilka i den egentliga folkskoan meddelas? I detta afseende bar följektigen brist på tillsyn-från vederbörsades sida varit skuld till de afvikelser, som egillas och oeklagas. Under det mean nu i vissa fall nedgifvit de nys inrättningarna en laglös och indamålsvidrig frihet, så har man deremot i undra fall nekat dem frihet, der de uten skada sunnat och således äfven bort få njuta den ill godo, såsom då domkapitlet. i Wisby afstyrkte och K. M:t vägrade tillåta, att högre folkskolan i Klinte ,skulle få stå under en särskild styrelse. Å ena sidan: tillåter. mån, att i en högre folkskola, Jemshögsi Blekinge, atinet utgör ett bland undervisningsämnena; men å andra sidan utstryker K. M:t ur det föreslagna reglementet för skolan i Klinte de bland läroämnens upptagna tyska och engelska språken, ehuru t. o. m. bögvördiga domkapitiet i Wisby i detta fall hade rättat sig efter skolstyrelsens önskan, till stöd för hvilken blifvit anfördt, att Klinte socken, i anseende till derinom belägna Klintehamn, otvifvelaktigt är den landkommun på Götland, der de fleste handlande och andre näringsidkare äro bosatte, bland Hvilka fertalet utsätt ur de arbetande klasserna, och följaktligen: fråa en undervisningsanstelt, sådan som den ifrågavarande, främmande lefvande språk, förnämligast tyska och engelska, icke böra vara uteslutna, utan tvärtom finna rum bland de hufvudsakliga läroämnena,. Den ena sängen åser man sålunda helt passivt, hur en högro folkskola ledes i snörrät strid med sin rätta uppgift; den avdra gången åter vid minsta försök att, uten någon motsägelse mot sjelfva grundtanken, dock skaffa litet utrymne åt särskilda lokala förhållandens kraf, kommer den stora centralisationssexen genast Förelse, för att klippa bort hvarje afvikelse från den sllena saliggörarde uniformitetön. Hvad ett sådant förfarande eljest må vara, ör folkbildningen gagoande är det ej. Då vi, i likhet med ecklesiastikdepärtementet, tro stt de. högre folkskolorna kunna blifva af väsentlig nytta,, har det synts oss icke vara Ir vägen att söka fästa uppmärksamheten å lenva något värdslösade plantering, och för jamma ändamäl skola vi här nedan tillägga vägra data rörande Norges högre folkskoor. I brödralandet befipna sig dessa inrättinger i jemn tillväxt, I vårt land deremot ;yckas de ha stannat vid en punkt, som de ) förmå öfverskrids, och mang hör ej talas. om något intresse för deres vidare utvecking., Visserligen erinra vi oss, att Kristiantads läns landsting redan 1867 förordnade n komitoö och till dess. förfogande anslog 300 dr, för att vidtaga förberedande åtgärder till ögre folkskolors inrättande, men — hvad än somitön må ha förberedt eller föreslagit — ar åtminstone ej något landstingsbeslut selandess, sävidt vi kunnat utröna, blifvit i letta ämne fattadt, Likaså ha vii de äl Ire inspektörsberättelserna funnit emnämnda örberedande åtgärder till inrättande af högre olkskolor, hvilka ej heller lära hafva fört ill något resultat. Norges första folkskolelsg är femton år Idre än svenska -folkskolestadgan af 1842; jen har ock hunnit aflösas af en ny lag, för Edens folkskolor, af 1860 — den ännu ällande lagen för städernas folkundervisning r af 1848. Redan förr än 1860 års lag medelade fullständiga, organisativa bestämmeler -röranda höäpra folkekalnr hada sådana