Aftonbladet – 1 november 1871, sida 2

IOLUURIIUVU GO I NOveompor. De högre folkskolorna. Med da högre folkekolorna afsågo rikets ständer att åstadkomma en folkskolans högsta afdelning.. Deras ändamål skulle i första rummet vara att åt arbetsklassens, ej blott de mera förmögnes utan jemväl de fattigares barn, hvilka blifvit begåfvade med bättre fattningsförmåga samt visa framstående lärolust, bereda tillfälle att inhemta för framtida sjelfstudier beböfliga förkunskaper, äfvensom att genom godalärares handledning vinna allmän förståndsutveckling samt sinneslyftning till deltagandei fosterlandets samt mensklighetens högre angelägenheter, och detta utan att de genom skolan ryckas utur deras vanliga lefnadsförhållanden eller för mycket afhållas från en för framtida arbetsduglighet nödvändig ihärdighet uti kroppsarbete.. Det är af dessa ord tydligt, att rikets ständer alls icke hade i sigte att framkalla ett slags, på landsbygden förlagda lägre elementarläroverk, ej heller att bereda ett fåtal af de mera förmögne den beqväma förmånen att: kunna låta sina barn på statens och kom-! munens bekostnad, i en till ett förberedande i elementarläroverk snedvriden högre folkskola, : hemma undangöra en del af elementarskolans: kurs. Icke heller kan ett sådant syfte spå-1l ras i K. M:ts kungörelse af 23 April 1858, : hvarigenom meddelades att, der en högre folk-: skola inrättas, com för de arbetsklassen tillhörande barn, hvilka blifvit begåfvade med t j L I j f 1 RT TR RT a TT DR nr DR bättre fattningsförmåga och lifligare håg att lära, lemnar tillfälle att vinna något högre mått af bildning och inhemta gagneliga kunskaper, utan att dragas ifrån vanliga lefnadsförbällanden eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbetets, understöd komme att af statsmedel beviljas sådan skola till högst dubbla beloppet at hvad ; dertill i distriktet sammenskjatits, dock ej öfverstigande 1000 rår årligen. Af de an-l,; förda orden framgår otvetydigt, att kungö-, relsen fasthåller den af rikets ständer utta-, lade grundtanke. I K. M:ts till nästföljande, 1859—60 årens, : riksdag aflåtna berättelse om hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit, meddelas, att 4 EK. M:t till inrättande af nio högre folksko-: bor — 1 i Skara, 1 i Westerås, 5 i Lunds, : 1 i Carlstads och 1 i Hernösands stift — be1 viljat ett sämmanräknadt belopp af 8466:67 : rot, samt låtit otfärda föreskrifter om såväl li: redovisningen af understödsbeloppen som tiden, från hvilken de gkulle utgå... Af denna bör-: jan kunde man möjligen velat slata, att den)nya inrättningen hastigt ginge en vacker framtid till mötes. I K; M:ts berätteleo till 1862: —L1863 årens riksdag uppgafs, mera knapp1 händigt, att till högre folkskolor beviljats i: 5666 rår, men ej i hvilka orter de med un-: derstöd hugnade skolorna vore belägna. Attl. det anslag, som tagits i anspråk, var lägre än under den föregående perioden, tycktest utmärka att den nya institutionen redan nul!l gick tillbaka. Emellertid famlade man, il: brist af närmare upplysningar, i ovisshet om : verkliga förhållandet. När 1865 folkskole-i inspektörernas berättelser för 1861—1863 ut-s kommo, hoppades man erhålla noggranna un-4 derrättelser i ämnet, men denna väntan blef! nästan fullständigt sviken. Visserligen nämnde 1 berättelserna tillvaron af fem med statsme-le del understödda högre folkskolor — hvaraf!i 3 i Malmöhus, 1 i Carlstads, 1 i Vester-1 norrlands län — men om dessa skolors or-t ganisation, lärokarser m. m., meddelades såle godt som ingenting, undantagandes för den; 1 Carlstads län (Sunne), hvilkas läroämnen : och lärokurser funnos korteligen angifna.e Denna hrr inspektörers anmärkningsvärda ) 1 E l V b Vv f f LD a a t e ordkoapphet framhölls på sin tid offentligen; såvidt vi känna, gjordes intet försök att den försvara eller förklara, I K. M:ts berättelse till 1865 —1866 årens riksdag upplystes sedermera, att af de vid näst föregående rikadag beviljade medel understöd anvisats åt nio högre folkskolor, bland hvilka tre, nemligen i Jemshög, Carlskoga och Klintehamn, inrättats under löpande statsregleringsperiod; denna ,gång meddelades intet om det anvisade beloppets storlek. Såsom förut anförts, hade redan 1859 anslag beviljats åt nio skolor, och år 1865 var antalet precis detsamma, ehuru tre nya deri inräknats. Häde under mellantiden tre af de första skolorna i åter blifvit nedlagda? Eller hade vissa sko-p lor, för hvilka anslag begärts och beviljats, !r aldrig kommit till stånd? Hur bärmed sig!h s v ED förhåller, äro vi ej i stånd att uppgifva. Ar 1867 utkommo inspektörsberättelserna för 1864—1866, äfven de ganska karga på underrättelser i detta ämne; hvad de deroma innehållavär följande. Berättelsen för Skaras stifts södra inspektionsdistrikt upplyser, attb inom Thuns rr en högre folkskola kom f mit till stånd 1866, till en början blott pro-!e visoriskt, men från 1 Okt. samma år i en-!t lighet med faststäldt reglemente och underv ordinarie lärare. Från Malmöhus län berät-n tar inspektören, att de högre folkskolornat — hvilkas namn han icke heller denna gång förråder — äro de samma som förut, atthb deras lärjungeantal. något minskats, att dek blifvit särdeles väl och till allmän belåtenhet 2 skötta, Från Kristianstads län nämnes en!I högra folkskola, i Båstad, och från Blekingei u 8 en, i Jemshög. TInspektören säger att, ehuru dessa skolor hade duglige och intresserade lärare lärjungarnes antal ej ökats, utan sna-g räre aftagit och vid inspektionen utgjort en-s dast 15 i hvardera. Om den fot, hvarpålv undervisningen var ordnad, kan man draga jv vissa slutsatser af inspektörens oppgitt, att! g at de sex vid senaste examen från Jemshögs!v högre folkskola afgångne lärjungarne fem s vunno inträde i femte klassen af Kristian-fi stads och Carlskronas högre elementarlärosj verk: detta synes utvisa, att denna B. k. hö-g gre folkskola blifvit alltifrån början lagstri-n digt ordnad såsom ett förberedande eller lä-g gre elåmentarläroverk. Från Göteborgs stifts g. I Bra, Mattel ropade Axel, när den gamle