Aftonbladet – 31 oktober 1871, sida 2

mskapa oss till ett nytt folk, medelst förståndig-ins et, arbete och redbarhet. Sår Om händelserna på Corsika hafva hittills ä ndast ofullständiga underrättelser ingått. Ally tt telegram till Aenoe Havas vet man, att,.s e bonapartistiska medlemmarne af det corikanska generalrådet hade föreslagit, att 0 residentvalet skulle försiggå innan fullmakjr erna blifvit granskade. Naturligtvis skulle rings Napoleon blifva president. Detta för-.3 lag förkastades emellertid med 28 röster ak not 26. Derjemte meddelar Times från Ajacio, att de bonapartister, som hade säte i ;eneralrådet, umgingos med vidt utsväfvande planer. De ville att September-regeringen kalle ställas under åtal, nationalförssmlinsen upplösas och ett plebiscit företagas. St Prins Napoleon lärer hafva hållit ett häftigt E al i Ajaccio, hvari han likaledes karakteriserade en appell till nationen såsom enda medlet att gifva Frankrikes nuvarande re-l: gering en legal prägel. I generalrådets senare möte blefvo bonapartisterna fortfarande i minoriteten. Enligt Libertö yttrade prins!p Napoleon att han, sedan han kommit i land, hade lust att besöka huset Bonaparte, somly, nu bebos af prinsessan Marianne, Lucien Bonapartes gemål; men Ferry, regeringens bi kommissarie, motsatte sig på det bestämdaste denna önskan, emedan huset är seqvestreradt, och förklarade, att han, om så behöfdes, skulie med våld hindra derifrån. Tvål batterier på kastellet hotade staden, tre panh. sarfregatter och en avisoångare lågo för an-ly kar på redden och trupperna voro konsignerade i kasernerna. Man måste antaga att fa Napoleon icke fannit sig synnerligen . elåten med dessa åtgärder, hvilka säkerlij gen påskyndade hans afresa. Konung Victor Emanuel skall i andra veckan af November komma till Rom, skrifver en korrespondent till Köln. Zeit., för att stanna der någon längte tid. Detta hans beslot, yttrar korrespondenten, är icke utan gin politiska betydelse, emedan den nya huf-J vudstaden ännu ej hyser synnerligt förtroende till varaktigheten af sakernas nya ordning. Kurians agenter hafva bland den lättrogna k romerska allmänheten utspridt det ryktet, att konungen alldeles icke vill inrätta sin hofhållning i Rom, emedan han mycket väll vet, att det icke skall töfva länge innan fransmännen jaga honom bort från den eviga staden... . Dylika. historier fiona så mycket lättare gehör, som i Roms municipala förbållanden råder ett stort trångmål, något som också bevisas sf de kroniska kriserna inom kommunalrådet och de raska ombytena på borgmästareplatszen. Syndikern Pallavicini har redan efterträdt tvenne afskedade föregångare, hertigen af Sermoneta och forst Doria, och regeringen har numera sina ögon riktade på en till den romerska aristokratien icke-hörande personlighet, Guaerrini, direktör i romerska banken. — Den i Rom församlade generalkommissionen för budgeten har beslutit, att, trots det förestående öppnandet al en ny session, fullända sin berättelse rö7 rande den provisoriska budgeten af 1872 och framlägga den för xammaren, i förhoppning att kammaren skall för tids besparande lägga denna af deputeraden Maurogenato författade berättelse till grund för diekuesionen. — Finansministern Sella arbetar emellertid på anskäffsndet af ett lån om 200 millioner i guld, för hvilket han ämnar erbjuda skatterestantierna såsom säkerhet. oe — 7 me DA må betr fr och PR Internationales anhängare i Madrid höllo den 22 dennes ett stort möte i Theater Rossini. Atskilliga af talarne gjorde härvid häftiga utfall mot regeringen, synnerligast mot ministern Canada, som framhållit nödvändigheten att ställa föreningen utom lagen, och : som förklarat en hvar, som icke tror på l! Gud, för en omoralisk person. Mademoiselle t Guillermina Rajas, sömmerska och bekant li1 talarinna i de madridska klubbarne, ådrog sig !4 4 l : Å isynnerhet uppmärksamhet under de heta debatterna. Med en majestätisk åtbörd bjöd Ihon den larmande församlingen tystnad och Thöll ett varmt loftal öfver Internationale och Idess chef Karl Marx. I det hon derefter Töfvergick till de förskräckliga händelser, för hvilka Paris varit skådeplatsen, framställde hon den katastrof, som nyligen föregått der, som en obetydlighet. Derpågjorde hon ettj: häftigt utfall mot äktenskapet och förkla-. rade, att hon icke trodde på Gud, samt att hon icke kände någon annän religion än sitt : samvete; Fäderneslandet ansåg hon för etti tomt och löjligt ord, sedan Internationale hade sammansmält de eoropeiska intressena. Ville man kämpa mot strömmen, sade hon, Iskulle den genom sin kraft och våldsamhet Irycka den kämpande med sig. — Som bekant har regeringen den 23 i cortes förklarat att den utan konsideration skall uppträda mot Internätionale, och att laglig undersöki Ining redan blifvit inledd, I Tyskland har man för närvarande sin ; uppmärksamhet riktad på storhertigdömet . Mecklenburg, i hvilket en författningsföränI dring påtänkes. Medan alla tyska stater, , enligt förbundsöfverenskommelsen af 1815, ha vi mer eller mindre fria författningar, har Mecklenburg bevarat den författning, som det egde under kejsar Rudolf af Habsburg i det trettonde århundradets senare hälft. Författ; ningen af 1848, som framgick genom det reI volutionära friska luftdrag, som strömmade tlgenom Europa, blef snart undertryckt af den tyska förbundsdagen och försvann spårlöst. Det har nu i landet uppstått en allvarsam rörelse, som går ut på en politisk omgestaltning. Från hertigdömets stora städer hafva delegerade sändts till storhertigen och han skall hafva förklarat, att han personligen ej ville motsätta sig en författningsändring, men man mäste i denna sak tillika fästa afseende på länsaristokratien och landets egendomliga ; I ställning. Medan under århundradenas lopp ; J allt förändrat sig öfverallt i Mecklenburg bar det sjelft bevarat sina gamla gränser, sina -I det inte svårt att sedan få bugt på det öfI riga packet. I Afständet var så långt att icka ens talarens örnblick kunde känna igen den skäg aide: kyskokän. som tvcktes. ordna sitt folk