Aftonbladet – 27 oktober 1871, sida 2

ängre tal, i hvilket han utförligt yttrade sig ifver de senaste tilldragelserna i Storbritanviens inre och yttre politik. Hsn började ned landets inre angelägenheter och vederade först, att sista parlamentssessionen skulle rerit ofruktbar. Af de nya, i trontalet beörda åtgärderna hade fyra genomgått parlanentets båda hus, och en femte (ballotbillena) underhuset vunnit en grad af sanktion, om tillförsäkrade den om slutlig framsång. Dessutom hade af 135 parlamentet örelagda propositioner 106 blifvit antagna. Talaren försvarade öfverhuset mot de anrepp, som under senaste tiden från flere åll riktets mot det och protesterade mot less afskaffande. Han beklagade öfverhu;ets afstyrkande af lagen om slutna val, nen dess uraktlåtenhet att framkomma med något arrangement mot den slutna omrösttingens princip nopmantrade honom i föroppningen, att lordernas hus icke länge skulle motsätta sig en åtgärd, hvars antasande otvifvelaktigt är landets önskan. Den ya sociala rörelsen omnämnde lord Granville likaledes med nägra ord. Det hemliga ördrag, som säges vara afsluteadt mellan vissa pärer och underhusmedlemmar och arbetareklassernas ledare, väckte ingen bestörtning 108 honom, tvärtom gladde han sig, att amma män, som så envist bekämpade frihandelns principer, räcka arbetareklasserna handen och derigenom i hög grad underlätta let verk, som den nuvarande regeringen skulle taga om händer. nemligen lösningen af många nutidens mest tvingande sociala rågor. Öfvergående till de utländska angeägenheterna, förklarade talaren, att han för in del fattat det uppriktiga och fasta belutet, att förblifva trogen dessa stora priniper, som hans förra kollega (lord -Clarenlon) hade adopterat med hela landets enhälliga sanktion, nemligen att upprätthålla Storbrittaniens ära och värdighet på ettförmuftigt sätt och icke med impulsiva eller öfverdrifna känslor, så mycket som möjligt tifta fred bland alla andra nationer och för gen del undvika hvarje icke absolut nödvändigt krig. Fördraget i Washington betecknade lord Granville såsom en stor vinst, hvars resultater skulle vara de bästa. Såsom ett bevis på det gynsamma omslaget i förhållandena mellan Storbrittanien och Förenta Staterna anförde talaren, att han, vid ryktet om en tillämnad invasion af fenierna, bade telegraferat till amerikanska statssekreteraren, hr Fish, och att denne genast hade fvarat honom, stt Förenta St terna redan vidtagit erforderliga åtgärder. Lord Clarendon fäste slutligen sina åhörares uppmärksamhet på det oerhörda inflytande, som Engands exempel skulle hafva på regleriogen af nternationella stridigheter. Om, slutade han sitt innehållsrika föredrag, vid sista krigets början England gjorde båda de krigförande uppmärksamma på att de deltagit Pariserfördraget, med huru mycket mera nyndigh:t och vigt skulle hvarje engelsk resering varit i stånd att i en framtid appelera till dessa principer, när den, understödd ven så stor nation som den engelska, sjelf vifvit ett så storartadt prof på sättet, huru tora och olycksbringände, ofta af den obeydligaste anledning företagna krig väl och örnuftigt kunna undvikas Sällskapet Internationale höll förliden lörlag ett större möte i sin vanliga lokal i Holvorn i Landon. Andamålet med mötet var att öfverlägga om de medel, som bäst kunde befordra sällskapets planer. På senare tiden 1ade sällskapet icke blifvit understödt af de ngelska arbetarne och efter offentliggörandet sf den senaste pamfletten hede många af del:agarne utgått och sällskapets tillgångar betydligt sjunkit. Det beslöts derför, attett visst antal filialafdelningar skulle på olika tälien i landet upprättas för att sprida röelsen och vinna snbängare bland arbetsklagen; Mod avledning al ett för nägra månaier sedan fatiadt beelnt, att medlemmar af le utländska sällskapens råd skulle ega säte ch stämma i: Internationsles generalråd i sondon, har det utländska elementet, som till n gtor del representerades af flyktiga komnunister, vunnit ett otillbörligt Ioflytsnde af olitisk natur, och haft till följd att repreentanterna för de engeleka åsigterna blifvit tvoterade. Stort missnöje har till följd deraf ippkominit bland de engelske medlemmarne, om påstå att Internationale stiftades i akt ich mening att internationelt ordna de frågor, om direkt rörde arbetarne. Då emellertid nternationale nu urartat till ett politiskt ällskap, är det icke förtjent att understödjas f de engelska arbetsklassernå, till hvill a man u vänder sig för att erbålla medel stt unerstödja utländska agitationer, Med anledning af kabylernas fisndtligheter ot spanska fästet Melilla på maroccanska usten skrefs den 20 föjjande derifrån: Garigonens antal är för ringa, att man kan änka på att göra ett utfall. Kosthållet är ckså dåligt och inte en bit kött finnes. Fisk is, men i ringa qvantitet; ingen fågel, inga gg, blott ris och potates. — Från Tetoan ieddelas vidare: e 300 af sultanen af larocco till rebellernas tuktande afsända Idaterna ha blifvit angripne af rebellerna ch tvungna att draga sig tillbaka till Benaid. Mohrerna i Quelasa förskansa sig amför Melilla och sända sina sherifs till de ammar, som äro lägrade vid Ben-Said, ebdana och Femsaman, för attibegära hjelp dem. De försäkra, att de ej skola afäda en tum af sitt område och icke låta föra pågra arbeten vid Oro-floden, om också Itanen sjelf komme för att bekämpa dem. m mohrerna i Quelasa kunna hålla stånd pu en tid, så är att befara, att de näränsande stammarne komma dem till hjelp, I och med mot sjelfva sultånen af Marocco. S hb e I FORES ER. JOE KÖTT SMET UN. SED. Brr RR RN