Aftonbladet – 19 oktober 1871, sida 2

;j kunde underlåta att falla i ögonen. Den iflighet, hvarmed fröken Nerman återgaf den onga grefvinnans rol!, bidrog emellertid att onderhålla illusionen, till dess man af författaren sjelf blef på ett verkligen förvånande sätt besviken, I stället för det spirituelia skämt, man väntat sig, vankades en sparlakanslexa, en gedolärande föreläsning om den breda och den smala vägen, hvarigenom styckets hjelte, den unge baronen, visserligen blef omvänd från sina syndiga planer, men hela teaterpubliken grundligt uttråkad. Några svaga ansatser till applåd märktes, då ridån fallit. Det andra stycket, Kärleksgriller, bearbetning af en tysk komedi -i en akt, torde i motsättning till sin föregångare kunna för. utspås en rätt lång och lycklig lefnad på repertoiren. Hr Dörum som en tafatt slyngelaktig student, fröken Lindqvist som den lilla sexton års flickan med sin vurm att vara vuxen dam samt fra Wennbom som den gamia döfva tanten fyllde i främsta rummet de tacksamma uppgifter detta stycke förlänar, och den förstnämnde inropades i går för öppen ridå tvenne gånger. Vi undra huru länge detta störande oskick, som icke existerar vid någon annan större teater och i våra brödraländer icke ens vid de mindre, skall fortfarande få existera, huru länge kongl. teatordirektionon skall tillåta att sujetterns börsamma den mot all estetisk smak stridande och all illosion störande kallelsen att er det de som bäst äro inne i er :rur, för att personligen komme 12ed förbindligt leende och djupa ga emot klappningar. Detta ä in borde helt och hållet bann En