Aftonbladet – 18 oktober 1871, sida 2

Carnawon, lord Henry Lennox, lord John Manners, sir John Pakivgton, sir Stafford Northeote och Gathorne Hardy. På arbetareföreniogens vägnar undertecknade ett antal yrkesidkare, bland hvilka ingeniören Scott Russell, arbetareföreningens ordförande. Möjligen i början af hösten kommer ett sammanträde af begge råden att ega rum, Äfven ämnar man öka antalet af medlemmar af legislationsrådet till femton eller flera samt vilda en gemensam komite för rörelsens olika uppgifter. Det påstås att hr Disraeli, hertigen af Richmond och lord Derby skulle haft någon del i underhandlingarne och gillat rörelsen, ehuru deras namn ej stå under resolationerna. Times har nyligen offentliggjort ett bref från ex-kejsar Napoleon till den nyligen aflidne fältmarskalken sir J. Bourgoyne, hvilket väckt mycken harm och förbittring i Frankrike. Brefvet, som är dateradt Wilheimshöhe den 29 Okt, 1879, lyder: Min käre sir John! Jag har i detta ögonblick mottagit ert bref, hvaröfver jag känt den största glädje, för det första derför att det utgör ett rörande bevis på edra vänliga känslor för mig, och för det andra derför, att ert namn påminner mig öm den herrliga tid, då våra båda härår streda tillsammans för samma sak. Ni, som är Englands Moltke, bör ha förstått, att alla våra olyckor bärröra deraf, att preussarne voro förr färdiga än vi och att de så tillsägandes öfverraskade öss på bar gerning vader bildandet at vår arm6. Då dethade blifvit mig omöjligt att gå offensivt tillväga, beslöt jag mig för defensiva operationer; men återmarschen fördröjdes af politiska skäl och blef derefter omöjlig. Sedan jag hade återkommit till Chäålons, ämnade jag föra den sista armen, som återstod oss, till Paris; men politiska skäl tvungo vss då åter att företaga en särdeles obetänksam och föga strategisk marsch, som slutade med katastrofen vid Sedan. Detta är i få ord en skildring af fälttåget 1870. Det har lögat mig om hjertat att gifva er dessa förklaringar, derför att jag sätter värde på er aktning. I det jag tackar er, derför att ni bevarat mig i en vänlig hågkomst, beder jag er att ånyo mottaga 0. 2. v: Detta brefo, säger Journal des DObats, är märkvärdigt i sådant hänseende, att det innehåller de gällsammaste och, man kan gerna säga det, de naivaste bekännelser. Napoleon III medger, att preussarne fvöro förr färdiga ön vi och att de öfverraskade oss på bar gerning under bildandet af vår armå, hvilket tvang 033 att gå defensivt tillvägä, enär offensiven var odinöjlig för oss... Sålunda förklarade den kejserl. regeringen kriget, utan att vara färdig att gripa till offensiven, och exkejsaren medgor detta, som vore det den örklasie sak i verlden, Han tillägger, att denna defensiv, som han sålunda var nödsskad att omfatta, motverkades af politiska skäl, det vill med andra ord säga af dynastiska. 9adan jag återkommit till Chålons, ämnade jag föra den sista armån, som åtorstod oss, til Paris; men pol tiska skäl tvungo oss då åter att företaga en särdeles obetänksam och föga strategisk marsch, som slatade med katastrofen vid Sedän. Det var således då, i ett dyiikt ögonblick, enligt kej:arens egen bekännelse, bekymret för hans dynasti so tog försteget om hans pligter mot Frankrike! Man står förkrossad inför en äylik förklariog. Men slutet är änvnu mera otroligt. Det har legat mig om hjertat att gifva er dessa förklaringar, derför att jag sätter värde å er aktniog För att bevara general ourgoynes aktring, ser således Napoieon III iogen annan utväg än ait anförtro honom, att han störtat sig i krigst, utan att vara förbe-edd och att han i ans ögonblick icke tänkte på något annat än att rädda sin dynasti. Frånvaron af moralisk känsla äfvensom hjernans förtlåspring äro här i ögonön fällande. Net är äfven en massa andra saker, som man ioke kan förklara på annat sätt, t. ex. de ständiga förebråelserna mot de män, som oaktadt den officiella eden hafva öfvergifvit boaapartisternes sek; förebråelser, som sannerligen taga sig högst underliga ot hos upphofsmannen till statskuppen af den 2 Decsmber. Enligt Journal de Belfort skola de små forterna i Jura och Doubg, citadallet i Besangon deri inbegripet, slopas och åter uppbyggas efter en ny plan. Hvad Besangon angår skola murarne och fästningsverken kring denna stad framryckas och alla passen befästäs genom hvilka östra armön verkställde sin reträtt. Enligt telegram från Briissel till en dansk tidniog har Pariskommunens f, d. jastitiedelogerade Protot blifvit gitpen istaden Hasselt (nordost om Briissel) af de belgiska myndigheterna. Protot var förklädd till prest. Han anses hafva haft mycken andel i de som gisslan at kommunisterna inspärrade fångarnes mördande. I lördags upplöstes de flesta österrikiska landtdagarne, sedan de förstagit de författningsenliga valen till riksrådet. Hela den allmänna uppmärksaraohbeten är nu fästad tillåragelsorna i Prag. I berättelse från nämnde stad heter det, att Clam-Martioetz mm et 4 et vt 2 RR OO VID RR OA FK RO MD LO HJO 1 OO Et AS SS SL mm oc mm få mm -— PR mt mm blifvit utsedd till böhmisk hofkansler och Rieger till justitieminister. Kejsar Frans Joseph har den 14 dennes återvändt från Ischl till Wien; rikskansleren Beust hade strax en lång audiens hos kejsaren, antagligen i följd af tilidragelserna vid universitetsfesten den 9 dennes, hvilka föranledda ministrarne Schäffer och Habietinech att begära afskod. I Wiens tyska kretsar sades det den 15 dennes, att Beusts ställning åter blitvit befästad. I följd deraf stego kurserna på börsen, hvilxå under föregående dagar varit mycket nedtryckte, För öfrigt hafva ryktena om en ministerkris, hvilka uteslutande härrörde fråa tyska tidningar, ånyo förstummats. Den 16 dennes skulle kejsarens svar på den böhmiska adressen meddelas Jandtdagen i Prag. Detta svars innehåll motsägs naturligtvis öfverallt med den största spänning. De tyska tidningarne höllo för otroligt, att kejssren skulle gå in på czechernas sjelfständighetssträfvanden,