Aftonbladet – 17 oktober 1871, sida 3

BIHKHSDAGEN. Andra kammaren. Sammanträdet den 2 Oktober f.: m. (Forts. fr. fredagsbl.) Frih Gripenstedt. Vid behandlingen af offentliga avgelägenheter, såväl inom representationen som inom pressen, har det blifvit ett slags trosartikel, som öfvergått till allmän praxis, att man nästan alltid bör framställa en fråga så, som om man icke betviflade dess framgång. Det anses som höjden af oskicklighet att låta förstå, att man hyser någon misströstan i detta afseende, och man tror Big derför också böra gifva hvarje frågas ställning, hvilken man vill understödja, utseendet af att vara ganska förmånlig. För min del kan jag ej inse nyttan af ett sådant förfarande. Det är visserligen sannt, att misströstan försvagar, då deremot tillförsigt och mod gifver kraft, när något skall utföras, men denna tillförsigt skall då vara sann och verklig, ty att fördölja sanningen blott derför att den är oangenäm, och att dåra sig sjelf eller andra med förhoppningar, som i sjelfva verket ej finnes, tjenar till intet och utgör för öfrigt ett väldförande af den främsta af alla grundsatser, nemligen att göra hvad som är rätt och sannt. Jag fär derföre öppet tillkännagifra, att jag för min del har en mycket ringa förhoppning om en lycklig lösning för närvarande af den nu föreliggande frågan, och jag tror följaktligen, att allt hvad man här ordar, för befrämjandet af en sådan lösning, endast är en förspilld möda. Men jag an håller ändock att i frågan få yttra några ord, egentligen blott för att visa huru, efter mitt omdöme, den behandling, hon vid detta tillfällp rönt, icke varit sådan, man haft rätt att fordra och som varit md så framt någet godt dermed skulle kunna aträttang. vad ön då i främsta rummet fäster uppmärksambeten är det sätt, hvarpå utskottet tillvägagått för att uppnå sitt föresatta mål, eller undanrödjandet af K. M:ts förslag. Jag yttrade vid ett föregående tillfälle här i kammaren, för ej längesedan, min förhoppning, att man åtminstono skulle kunna hafva den ryttan af detta urtima riksmöte; att frågan derigenom skulle bringas mera på det klara och att man skulle komma : till någon mera bestämd framställning angående hvad man i detta hänseende vill eller icke vill. Denna förboppnin eller — för att uttrycka mig mera exakt — dens önskan har blifvit helt och hållet gäckad. Jag san för min del icke finna, att i ga betänkande rågan om organigationen af vårt landtförsvar erhållit en sådan utredning och hlifvit så behandad, att man deraf klart och tydligt kan se hvad : najoriteten inom utskottet i sjelfva verket åcyftar; och de kommentarier till betänkandet, hvilka unj ler diskussionen i dag blifvit lemnade, hafva e igt min tanke ej heller varit egnade att åstadkomma någon större visshet i detta hänseende. : Jag har med gior uppmärksamhet följt den frärate ledåmotens inom utskottet, nemligen dess vice Fåföanden anförande i dag på födde. och