Aftonbladet – 17 oktober 1871, sida 3

), tidningarnes skyldighet att göra det. Hvar hade varit naturligare uti ifrågavarande fall län att en tianingsredaktör sammankallat et möte? Han skulle hafva hyrt en stor oci .lämplig lokal, sörjt tör att den blifvit till -lräckligt upplyst, något litet dekorerad fö tillfället bade ej heller skadat, anskaffat vakt mästare, hjelpt dem att ställa beqväma sitt platser i ordning, Han borde hatva annon .serat med stora bokstäfver i sitt eget blac iJoch med ännu större i alla andra tidningar I klistrat upp affischer i alla gathörn, trumpe. Itat ut sammankomsten med alla tänkbar: påhitt. Hade likväl ingen infunnit sig förste gängen, skulle han ej derför hafva tröttnat utan lyst ut en sammankomst till, två till om så behöfts, ånyo annonserat, affischerat agiterat, och jag svarar för att åtminstont några dussin personer infunnit sig. Då skull han hafva uppträdt... I talarestolen Sjelf? Visst icke. Han skulle hafva opp trädt och anmodat den eller den närvarande dignitären att öppna sammankomsten och framställa ändamålet med densamma. Sedan skulle han i sin tidning hafva skrifvit ungefär så här: Den till i gär afton utlysta sammankomsten för att öfverlägga och besluta om en fest den 10 Oktober var särdeles talrikt besökt af medborgare af alla klasser, hvilka samtliga visade det litligaste intresse... 0. 8. Vv. Se, på det viset skall man gå till väga, då man vill hafva något uträttadt. Jag svarar för att vi då hade fått en Sturefest. En komite hade naturligtvis genast blifvit tillsatt, hvilken tagit saken om hand och utfört hvad tidningarne förberedt. Men nu! Tidningarne hafva gjort ingenting, och d.erör blef ingen fest af. Ni tillerkänner tidningarne då en ganska stor makt?, Jag gör så tusan heller. Tidningarne förmå ingenting på det stora hela, och de skola heller icke förmå något. Deras skyldighet är att betjena allmänheten, men just derför skola de hafva ögonen öppna ej blott för hvad som redan händt, utan ock för hvad som kan komma att hända. De skola förutse allt, förutsäga allt, förbereda, allt. Hvarför hafva vi tidniogar annars? År det kanske bara för att läsa om hvad vi redan veta förut? Nej, det är tidnivgarnes fel att det ej blef någon Sturefest af, det är min åsigt och för öfrigt åsigten hso allt klokt folk.. Hvad är att göra? Vår dom är fälld. Den som sköter den förflatna veckan får trösta sig dermed, att han åtminstone icke kan drabbas af någon förebråelse. Hans skyldighet hade varit att tala om festen efteråt, a det skulle han visst icke hafva undertit. Den förflatna veckan väckte åter tanken på ett gemmalt ärne, som då och Gå domnar af, men lyckligtvis icke kan dö. V:; ha redan för några dagar sedan och jnost med enledning af Sturefesten erinrat om detts ämne, ett bland de vigtigaste för hela landet. Vi ärna fortfarande derom erinra. Det är frigan om ett universitet i hufvudsteden. Tyst, för Guds skuli! böra vi någon ropa. Skäm inte bost en god sak. Tala ej derom i tid och otid. Ursäkta, svara vi. Det är alltid tid, aldrig otid att tala om något så vigtigt. Hvad bar uader senare tider gjorts för den fosterländska saken? Och det frågar ni? Vi fortfara ju att a pengar. Se, vi samla högar at bara gulå.o När skola de der högarne användas? Åb, den frågan är för tidigt väckt. Haru skola vi kunna veta det? Vi skola samla mycket pengar, ionan vi ens tänka på det riwgaste huru de skola zenvändas. Det vill säga, att mean möjligtvis har anlegning att hoppas få ett universitet i bulvudstaden så der vid årbuudradets slut, kan. ske ett stycke in i nästa århundrade ? Som pni säger, kanske på nittochundratalet, ojigtvis också senare. Hvad betyder det? Hvarför skola ni alltid bafva så brådtom, ni oerfarna ynglivgar? För att göra ett universitet behöfs först pengar, sedan pengar och så återigen pengar, ingentiog annat än pengar.o Men om intresset skulle svalna under tiden? Om ni skulle hålla på att samla så lävge, att alla menniskor tröttnade på er? Då skola vi på allvar tänka på att öppna oniversitetet, vi eller våra barn eller afkomliogar i aflägsnare led. Det blir alltid råd för den saken. Det vill säga, sit vi för att möjligtvis på ett fjerdedels sekel få ihop ytterligare tiotusen riksdaler skulle till dess uppskjuta universitetets öppnande? Just det. Tiotusen riksdaler äro goda att hafva, plus räntan på det öfriga kapitalet, Vi hafva slideles ingen bådska med att få niversitetet i gång.o Det tro vi, men det är just det som vi hafva, vi som äro öfvertygade om att en sådan sak ej får uppskjutas till en obestämd framtid samt att, då början redan nu kan göras, fastän i mindre skala, bör också dettal ske, på det intresset må hållas vid lif och just derigenom ytterligare medel vinnas, Det l. är framför allt af vigt att vise, det frågan: om ett universitet i hufvudstaden verkligen ir allvarligt menad.