Aftonbladet – 16 oktober 1871, sida 2

Från flera båll bekräftas, att underhandlingarne mellan furst Bismarck och franska flaansministern PouyerQuertier äro afslutade. Hamburger-Correspondenz bar från Berlin redan fätt sig meddeladt, att traktaten blifvit afslatad på följande vilko:: Tysks regeringen erhåller 650 millioner francs (fjorde halfmilliarden och 150 millioner i räntor) uti vexlar på londonerhus, som scceptera dem, hvaremot den tyske rikskanslern förbinder sig att icke diskontera vexlarne utan vid bestämda terminer. Tredje artikeln i det franska förslaget till traktaten, hvilken modifierades af natlionalförsamlingen, återtages al franska regeringen. Tyskland medger deremot, under en viss kort tidrymd, tullfri införsel af franska varor i Eleass-Lothringen. Af ett meddelande i Courrier Diplom. för den 10 dennes erfares, att Pouyer-Quertier, för att gifva furst Bismarck all önsklig garanti, erbjudit sig att skaffa de intresserade bankirernas skriftliga förbindelse att erkänna de atfärdade vexlarnes giltighet, utan afseende på hvilken regeriog som kan komma till sty. ret i Frankrike. Pouyer-Quertier, som enligt ett telegram redan afrest från Berlin, har, såsom en korrespondent till Independance berättar, mottagit den tyske kanslerens varmaste önskaingsr för varaktigheten af en 1egeriog, somgenom sin dnaglighet och fosterlandskärlek förvärfvat sig bela Europas aktning. Ettnytt nederlag för bonsapartisterna, hvilka ifrigt utspridt det ryktet, att den nuvarande regeringen ej åtnjöte något förtroende hos de makthafvande i Berlin, och att detta varit orsaken till den långsarhet, som utmärkt underhanrdliogarne rörande de sex departementens utrymning och den elsass-!otbringska tulifrågan. Enligt ett telegram till Berl. Tidende har bland andra prins Napoleon med 1716 röster af 1776 röstande blifvit vald till medlem af generalrådet på Corsica. — Deo politiska åsigterna hos de personer, som antagligen blifva valda till generalråds-medlemmar vid andra omröstningen äro enligt telegram till Times följande: 420 radikaler, 280 legitimister, 370 bonapartister, 1870 republikaner och liberalkonservativa. Hrr Forcade, Conti, Magne, Jeröme David, Chassaigne, Goyon (Rouhers brorson) ha antingen redan misslyckats eller ha ioga utsigter att lyckas. Den nyatnämnde franske utrikesministern Casimir Perier är född år 1811 och son till den år 1832 aflidne ryktbare ministern. Han beträdde i unga år den diplomatiska banan och bief efter hvartspuat sekreterare vid beskickningarne i Loadon, Brässel och Haag, charge daffaires i Nespel vch Petersburg samt minister i Hannover. Ar 1846 valdes han till deputerad för 1:sta arrondiesementst i Paris, lemnade då den diplomatiska banan och behöll sin plats i kammaren till Februarirevolutionen, efter hvilken han drog sig tillbaka till siza gods i depsrtementet Aube. År 1849 blef han i detta departement vald till medlem af lagstiftande församlingen; han röstada för en revision af författningen och understödde presidentens politik vid bildandet af den minister, som föregick statskuppen, mot hvilken han dock proiesterade. Den 2 Decembor fördes han till Mont Valårien, der han dock endast några veckor qvarhölls, bvarefter han återgick till privatlifvet. I några år stod han i spetsen för stora åkerbroksföretag; från 1845 till 1851 var han ned!em af generslrådet i Anbe, hvari han Återvaldes år 1861. År 1867 kallades han till medlem a? academie des sciences. År 1846 utnämmtes ban till störofficer af höders