Den europeiska peaningmarknaden företer för närvarande synnerligen anmärkaoingsvärda fenomener, hvilka antyda att da oerhörda läneoporationerna, och krigskostnadsliqviderna icxe lära kuona försiggå utan att allvarsamma rubbniogar inträda i penningmarknaden. Dan engelska tidskriften Economist sökte nyligen belysa hithörande förhållanden i en artikel, ur hvilken vi här återgifva följande: En högst betydlig summa är af Frankrike utbetald till Tyskland såväl i gald som i silfver, och af åtskilliga anledningar är en stor del dera? tillsvidare disponivel. För det första har tyska regeringen behållit en stor myckenhet guld i sin skattkammare, och tillförlitliga auktoriteter uppskatta den summa i guldmynt, eo riksregeringen således innehåller, till 5.000,000 pund sterl. i engelska sovereigas och 15,000,000 i Napoleoodorer och andra guldmynt, tillsammans 20 millioner pund sier. Den tyska regeringen har en mycket ansenlig 5 procents skuld, som den ämnar återbetala vid innevarande års utgång, och för detta behöfver den hafva i beredskap ett stort kontant penningekapital, och åeaföredrager att hålla detsamma i guld Detta oerbörda kapital är således under någon tid aadandragst penningmarknaden, och de: kan endast vara det öfverflöd på penningar, som förefanns öfverallt, som gjort, att denna omständighet icke framkallat helt andra följder på peonaingemarknaden. Undor 1864 och 1865 skulle den ha medfört en panik. Hvad silfvermyntet beträffar, så förhåller det sig dermed något annorlunda. Den tyska regeringen har åter gifvit utdetsamma,och man skulla derföre kuanat, anutsga att det skulle ha varit till gaga på penningmarknaden, men detta är dock icke händelsen. Tills heit nyligen mottogo Frankfarterbankerna ö-francsstycken — hvaraf det af Frankrike betalda silfverbeloppet till största delen bestod — i atbyte säväl mot Thaler som Gualden efter en fast kurs af 2 Gniden 20 Kreuzer, så att de i sjelfva verket gjorda tjenst såsom skiljsmynt i Tyskland; men på senara tiden villhvarken preussiska bankens filialkontor i Frankfurt eller regeringen sjelf mottaga dem till denaa kors. Man uppskattar det belopp som i de särskilda tyska bankerna inneliggerifemfrancsstycken, till 3 millioner pund sterl, och den preussiska bankens och regeringens nämnda beslut gör detta kapital till en vara istället för penningar; till följd häraf hindras de Frankfurteroch andra banker, hvilka till en del hålla ifrågavarande summor såsom kontant reserv, i användningen deraf, och deraf härflyter förhöjd diskonto. De skäl, som förmå tyska regeringen att på detta sätt verka tryckando på penningmarknaden, äro af ganska egendomlig art. Såsom ofvan nämndes vill hona innehålla ea så betydlig summa för att vid årets utgång ofria ett motsvarande belopp 5-procentsoblisationer, och den innehåller beloppet i guld. ierföre, att den har för afsigt att öfvergå ill guldmyntfoten. Belt säkert är det icke egeringn3 afsigt att ovilkorligen innshålla