Aftonbladet – 12 oktober 1871, sida 2

ha tryckt honom ett femfranestycke i handea: Saict Florentinegatan, första hotellet på höger hand. Körl, Och bort for ban. Vi sjöngo ännu en gång dryckesvissn från början till slut — ett pasasnde farväl af två fulla, som endast ogerna ta farväl af den tredje — — — och listen hade lyckats. Genom några efterforskningar, dem jag med stor försigtighet anställde följande dasen, erfor jag hvad som tilldrsgit sig i Saint Fioreatinegatan, sedan kusken stannet, stigit af och öppnat vagusdörren. Han trodde först att herr von K. fallit i sömn och dotta förundrade honom egentligen icke, efter det tillstånd, hvari han mottagit honom på Pontieuf; men då han flerfaldigs gånger allt starcare och starkare hade ruskat på honom och han ändock icke rörde sig, förekora bhonem suken nägot besynnerlig, Han ringåe då på sorten till det hotell, dit han på de obekanpas hefallniog kört den besynnerlige passagearen. Portisren öppnoade och kusken klayada för honom sin nöd. Gomensamt gingo ie då till vagaen, och vid skenet af en medörd lykta säg portieren genast att det var verr von K., fastän döden mycket förändrat 1ans drag. Likblekheten, orörligheten, styften i alla dess lemmar omintetgjorde yja tvifvet. Portierens hustru hade emelertid urpväckt den unge officerens tjenare. Jsia hotellet kom på benen. På alls de vika frågorna ef herr von K:s kammartjeare kunde kusken blott gifva den underrätelse att hans passagerare alldeles full komnit in i hans vagn midtpå Pont-neuf, att två ndra Jiksledes fulla personer hade ledsagat wonom och att dessa, sedan de väl fått kam. aten ia i vagnen, begifvit sig rjungande der rån. Mora visste ban icke — och mera ick man inte keller nägonsin veta.