Aftonbladet – 11 oktober 1871, sida 2

Den senare festafdalningen tog sin början kl. 7 e, m., då studentkåren samlades vid ångbåtsbamnen och ordnade sig i ett fackeltåg, som ed studentkårens banår och nationsfsnorna i spetsen skred uppför Östra Ågatan, saint Drottninggatan till Carolinabacken, der åtskilliga sånger utfördes, hvarpå tåget gick vidare gexom Odenslund till domkyrkan, der facklorna släcktes och processionen begaf sig in i den med. gas rikt upplysta kyrkan, som erbjäd en ytterst storartad och praktfoll anblick. Sedan psalmen Vår Gud är oss en väldig borg) blifvit sjungen, tolkade domprosten: Torena från predikstolen i ett varmt föredrag dagens batydelse. Tagande till utgängspunktspråket De hafva trängt mig från elle sidor alltifrån ungdomen, men aldrig blifvit mig öfvermäktige,, erinrade han, huru Sverige och svenska folket ofta befunnit sig i den yttersta nöd och huru då också hjelpen varit nära. Ett sådant Guds redskap i nödens stund var Sten Sture d. ä, då han afvärjde det förtryck som höll på act krossa landet upder den för tidiga unionen, Minnet rt Ne 560