Aftonbladet – 11 oktober 1871, sida 2

ill mig, att det gällde att ögonblickligen fatta ; sitt beslut. Hvilket beslut var för mig att taga? Honorine har gjort allt... Hon är en stark qvinna, en karakter. Hon hade ofta bört mig tala om polisprefekten; hon föreslår stt vända sig till honom, berätta honom allt, öggs saken helt och hållet i bans händer, det utan dröjsmål. Tiden måste begagi sag, medan alla ännu sofvo i hotellet; vi två: måste skaffa liket ned på gården, ÖPpna Vagns-; huset notan buller och lägga det i vagnen,: lerpå väcka kusken och ge honom order att; köra till Quai des Orfövreg, hörnet af gatan! Saint Chapelle. Kösken var en äkta tysk, som blott en kort tid varit i Paris; för hans nyfikenhet behöfda man inte frukta mycket. edan han drog vagden ur lidret och spände för, måste jag göra en aftontoalett, för att min man, i händelse han skulle kowma hero: före mig skulle kunna tro att jag kom från en bjudning... Honorine har tanke för allt, ! ordnar och utför allt. Liksom sanslös åtlyder jag henne mekaniskt elier blott betraktar henne. : En inre rörelse tvsng grefvinnan att göra: en paus, men hon fortsatte snart: Det gällde; nu att bära ned bry. K. i vagnen, att skaffa! bonom ntför trapporna utan alltför mycket buller, för att inte väcka portieren, och s0dan öppna vagnslidret. Då han först var i! vagnen, sprang jag hastigt åter upp för att ullända min toslett. Emellertid hade Hoporine väckt kusken, hos hvilken hon var tvungen att stanna för att förbindra honom, ifall han skulle få det iofallet att titta in ii äkdonet. Hornledes jag burit mig åt vidi omklädnaden, derom vet jag ingenting. Jag: jog band, juveler, armband oc nålar, allt som det föll mig i händerna. Först här bar! jag märkt, att jag bar en svart stöfvel och en Hvit ädlessko. DÅ ktisken ärsgit ut vap