Aftonbladet – 9 oktober 1871, sida 2

Vi omnämnde i lördags de bonapartiska stärmplingarne i Frankrike, hvilka på senaste tiden antegit sådana dimensioner, att de väckt allvarsamma ferhågor. Nu klagas äfven öfver legitimistiska intriger. Siecle berättar nemligen: Från Nantog tillskrifver oss en af våra korrespondenter, att han med egna ögon gott 1-franesstycken med grefvens af Chambord bild och tre liljor på frånsidan. Jesuiternas sfterlängtade monark är framställd i full uniform i en ålder af 25 å 30 år. Man har skickat till oss en afskrift af en nästan med ostentation i staden omkringburen. petition, i hvilken det heter: Undertecknade, öfvertygade om att endast den legitima monarkien kan rädda Frankrike från demagogien, hvilken. hotar att i grund förstöra landet, anse säkgom sin pligt att med fullkomlig hängifvenhet ställa sig till monseigneur grefven a Chambords rg, SE för att med honom vid första inträffande kris bekämpa anarkien och göra ett slut på revolutionen. I de legitimistiska valmanifesten säges det rent tt, att för att återställa Frankrike måste men gifva det sådana institutioner, som betrygga des etabilitet, Temps anmärker, att i dessa valmanifester stabilitet betyder Hevrik V, likasom i de bonspartistiska ordet plebietito endast är en omskrifning för kejsardömets återställande. De moderata republikanerna bekänna sig till shr Thiers reublik, hvaremot de radikale redan upplyfta r Gambetta på skölden säsom den blifvande presidenten. Denne har också redan funnit att tillfälle stt genom ett öppet bref draga till sig uppmärksamheten. en radikaltrepublikanska Constitution (förut Verite) bade nemligen yttrat, att det nuvarande folkpertiet hvarken är ett sgitationspartis eler ett ofroktbart revolutionsparti. Det är ett regeringsparti, och såsom sådant har äfven folket sina pretendenter. Härmed åsyftades tydligen Gambette, och han svarade med ett bref till redaktören af Constitution, i hvilket han undenbeder sig titeln demokratiens sretendent, och förklarar att i en demokrati Kg endast medborgare men inga pretenenter. Den af nationallörsamliogen i Verszilles is tillsatte kommissionen för pröfvandersd ut nämniogarne och befördringarne under Eriget inom franska simåns officerskår har, såsom vi förat omnämnt, afslutst en del af sina arbeten, i det att den blifvit färdig med ungefär 200 högre ställviogar inom bären. Ännu återstå 5000-fell att nodersöks, men dessa ant mertadols officerare f mellangraderna och underordusde befölkafvare. Eeoligt ettl. telegram fråu Versailles till eo daosk tidving kar kommissionen föreslagit, att 11 generaler :ekulle afgå och flere andra ätergå til lägre latällningar. Vidare uttalar kommissionen sitt I ogillande af de officerares bandlingesätt, som). under fångenskapen ba mottagit yanestbevis från fiendens ade, Slutligen. tadias strängt): de officerare, som osktadt-efgifvet hedersord genom flykten he undandragit sig fångenskapen i Tyskland, utan att kommissionen fäster något eafseende vid, om dessa officerare gedermera ba tagit tjenet i franska hären eller icke. Times specielle telegrafkorrespondenti Parig meddelade i onsäsgs följande: Den del at fredsfördraget, gom rör handelsförbållandena; har blitvit arrangerad. på basis af. en koncession å Tysklands sida af de i fördraget stipulerade sista sex månadernas nedsatta importalgifter, d. v. s. från den.I Janusritill den I Jwi 1873; Pouyer-Quertier reser omedelbart till Berlin för att ordna de svårigheter, gom stå i sambsnd med den: finansiella delen af fördraget. — Tyska regeringen har ända tills cu nekat atv mottaga skattkammar-obligationer med garantier af bankirer af den avledning; att; i händelse radikala omkistninger skulle inträfta i Frankrike, bankirerne kunde bestrida giltigheten af de lemnade: gerentierna, Försatt påskynda lösningen af denca sista svårighet fordrar tyska regeringen vexlar och man hoppas att PouyerQuertier skall. genom sin personliga pärvaro i Berlin förmå sflägsna de betänkligheter som hysas möt brokirernes garantier. — Franska regeringen har föreslagit och tyska regeringen har i vänliga ordaleg gifvit sitt bifall tillatt de diplomatiska och konsular-förbindelserna återknytas mellan de begge länderna.? En krigsiomstol kommer att särskildt tillsättas, inför hvilken de generaler och. andra officerare, som under kriget kapitulerade, skola inställas. Till ordförande i denna. domstol har: krigsministern föreslagit: marskalk Brraguay THilliera och till medlemmar: generalerna Charon, Thiry, Aurelle de Paladines och TAotemarre.. Förslaget har blifvit godkändt och underteckpadt af Thiers. Marskalk Bazaine blir dea förste, som skall inställa sig inför denna domstol. Vidcen festmiddag för några dagar sedan för den till besök i Paris anlände amiral de Gueydon, generalguvernör i Algier, förklarade han, att det var hens afeigt att så mycket sow möjligt uppmuntra koloniseringeu af Algier och att åt dit inflyttande upplåta. stora sträckor af jord. Som emellertid en stor mängd f ioflyttande ej ega tillräckligt kapital, för att sätta dem i stånd att ocla sin jord, hade axirslen vändt sig till Socidt6 gentrale algerieone till ävägsbringande af en länefond för att bispringa de inflyttande och skydda dem mot procentare. Han föreslog, att för ändarvålet måtte få användas de skadeersättningsbelopp, som blifvit de upproriska stammarne pålagda. Etter middagens slut omtalade amirelen följande historia såsom en varning för att eftersträfva hans plats: M. hrr! I skolen ej äflas att vilja efterträda mig, ty jag lemnar blott olycka efter mig. När I jag började min sjömansbana, förde jag befälet på en liten brigg, med hvilken jag skulle upprätthålla blockad i Stilla Oceanen. Jag lemnade detta befäl då jag blef befordrad, och följande året gick min efterträdare till botten med det fartyg å hvilket jag var befälhafvare. Sedermera komji menderade jag briggen Genie och med detta fartyg råkade min efterträdare i kollision med ett annat, hvarvid han var nära deran att förlora sitt lif. Jag blef längre fram guvernör på Martinique, ochimin eftertädare load post dog der vansinnig. Sedermera blef jag befälhafvare i Brest och min efterträdare der anträffades död i sin!a säng. Nu är jag generalguvernör i Algier och jtj jag fruktar verkligen för min efterträdare, och! för hans skvil vida mer än för min egen hoppas d Jag att för låog tid få qvarstanna på min post. F slands befullmäktigade i Paris, baron RN SC MSN TR bn EN