ort. Någta dagar förut hade Hugo audiens o3 Thiers för att anhålla om en förmildring det redsktören af Le Mot dOrdre ådömda traffet. Presidenten lär ha emottagit Hugo nycket vänligt och lofvat att i benådningsomiten yttra sig till förmån för per AT Deni lägret vid Satory förvarade polackett )kolovicz, hvilken hör till de från kommuens degar starkt komprometterade persoerna, lär hafva lyckats fly. En korrespondent till Times, hvilken för cke längesedan meddelat ganska intressanta veskrifningar öfver köminunfångornea i Oranseriet och i Satory, har nyligen gjort ett bös ök på fångskeppen i Brest och 1 Urient för stt pröfva nägra Paristidningars. uppgifter ingående den dåliga behandling, fångarne. ha att utstå. . På båda ställena fann han, alt såväl fångarnes föda som äfven deras behandling var ganska god, att de på det hela taget förklarade sig nöjde med sin belägenhet och icke gåfvo officerarne någon anledning tl klagomål öfver deras hållning. Den enda orist, som föll korrespondenten i ögoned, faf sofplatsernas otillräcklighet. På flere skepp måste två fångar åtnöja sig-med en hängmatta, under det.att några till och med måste sofva a hårda golfvet med. blott ett täcke till skydd. Så länge den varma årstiden fortfar, gå det väl an, och i änseende till den skyndsamhet, hvarmed de. mindre skyldige törsättss i. frihet, kan man vänta att för de öfriga, då den kallare årstiden in träder, tillräckligt antal sofplatser skall kunna anskaffas. Vid Brest ligga icke mindre än fjorton fångskepp, af hvilka två äro inrätfade till ejukskepp, och den 14 Juni, då den sista transporten inträffade, hyste de tillsammans 10,973 anhängare af. kommunen. Af dessa ha 1159 redan blifvit försatta i frihet, 196 ha dött, och 486 ligga på hospital, så att hela antalet fångar nu uppgår till 9100. Gamla: personer cch barn under 16 är ha ett skepp för sig: Vid LOrient ligga tre fångekepp med för närvarande omkring 1050 invånare. Ursprungligen voro här omkring 1200 i häkte. 400 af dem försattes i frihet, hvarercot tillfälligtvis ännu en eller appan transport ankom från Verssilles. I allmänhet frigifvas nu fångarne i afdelningar af tio hvardera, blad dem många, som visserligen snses 8: yldige, men hvilka redsn anse3 ha pliktat tillräckligt dertör genom det långvariga ransakningsbäktet, och af de 25.000 aan, hvilka ännu befiona sig på samtliga fångskeppen, skall sannolikt icke mera än en tiondede!, 2500 manjiverkligenfblifva ställd för krigsrätt. Inför tradje krigsrätten i Versailles förekom den 2 Oktober tjugofysaårige journalieten Marotean, redan ucder kejsardömet medsrbetare-i de ursipnigsste radikala blad, såsom i Påre Duchene,, Misere och -Fauhourg,, under kommunens dagar skref han än i Le Drapeau rouge. och La Montagne, än i sLe: Selat public, ock sLe Bonnet rouge. Den anklsgade har ett ungdomligt men blekt ansigte. omelutet af en ram af mörkrödt skägg; han hade för några år sedan kommit vill Paris och försökt ekrifva religiös poesi; men hade, då detta ej vilie rätt lyckas, med ett språng kastat sig öfver till yttersta vensterö; liksom Vermorel, Mourot och många undra har äfven denne unge montagnard gått Junder genom sin klerikala uppfostran. Ansisgelseakten mot Maroteau lyder:på omstörtningsförsök och delaktighet i mordet på arkebiskopen af Paris. Ur domstolsförhandingarne meddela vi följande utdrag: Ordf.: Edra artislar i Montagnes uppegga på dett pastioneradt sätt till medborgsrligt krig och nvimla af falska underrättelser. en ankl. Krig var ju en gång förklaradt, och jag har efter mina krafter sökt hålla det i gång; men aldrig har jag uppmanat till krig. Pres. Skilnaden är blott skennar, såsöm snart skall visa sig. I en artikel vänder ni er till skarprättaren i Paris med en upp: .Iraaning, att han måtte slipa sid bila. Alla skurI kar, yttrar ni, måste dö, alla butiker stängas, alla medborgare resa sig.. Är kanske ej detta att uppegga till medborgerligt krig? Den 21April .skref ni: Vi utstryka Gud ur vår ordbok... Hunlarne skola ej längre bara se .på biskoparne, utan le skola bita dem, och utlemnar man ej Blanqui dill oss, så skola biskoparne dö Ligger ej häri et hetsande till medborgerligt krig? Ankl. Nej, det var blott en varning. Vitnen funnos ej att tillgå och allmänna åkla2aren, kapten Gaveau, skrider straxt till framstälandetaf sina ansvarsyrkanden samt uppläsandet af den anklagades mest graverande artiklar; hans medskyldighet i mordet på erkebiskopen af Paris framgår särskildt af ett öppet bref till monseigheur Darboy, hvilket Maroteau offentliggjorde i tidningen Montagne,. I början af nämnde bref yttras; att den i striden under junidagarne 1848 stupade peng Affre ännu allmänt blifvit firad zom martyr. Republikanerne den tiden böjde sitt hufvud för detta utgjutna heliga blod, liksom de varit fördömda. Nu ät det Helt annat. Då, heter det vidare, trodde man ännu på gudomliga missioner, på försynens utsedde, och liket af en erkeI biskop vägde tyngre i vågskälen än liket af en arbetare. Sedan dess. bar undervisningen gjort oss, mer skeptiska. Vi tro ej på Gud mera. volutionen af 1871 är ateistisk; vår republik bär en bukett af immorteller (fritänkarnes symbol) vid bröstet. Vi föra våra döda till grafven utannågra böner, våra stora verkstäder vilja ej veta af några lathundar och snyltgäster. Gån bort; prester, kasten edra talarer på marken, tagen pålen ier händ eller fatten i plogen! Det är bättre att böla med Idjuren än bräka fram psalmer, utbyten kalken mot kruset, hvari det hvita vinet perlar, rosenkransen mot köttkorfven, hängen edra stulna skrudar på spiken och tagen fram de unga flickornas hvita bröstdukar i stället för korgossa:nes kåpor, Fort, fort, i morgon kunde det vara för sent! Akten er för folkets vrede! -Om det händelsevis komme att bläddra i era dokumenter och. ville räkna era förbrytelser, om det tänkte. på sina Å döttrar, som ni gjort tokiga, på sina barn, som ni gjort så dumma, så blefve af era kyrkor ej en Isten qvar på den:andra, och folket skulle slita ert gula kött i stycken. -Hvarje dag ie man en ny nediighet, om man undersöker hvalfven i era kloster. Senast igår bröt sig medborgaren Protot in i ett fängelse, i hvilket I höllen en hel svärm unga flickor bevakade. Och hvarför? Med -Å hvilken rättighet? Hvilka fel hade de begått? De hsde vägrat att böja sina unga hufvuden för en tokig . prests eller bigott korpmammas kapp Islag. Tagen er väl i akt, man kunde låta er få mr dyrt. Tand för tand, säger kommunen. änk om man satte Medicis giftflaska för era läppar, om man borrade Lucrezia Borgias dolk i edra skuldror. Öga för, ögal Påminnen er Bartholomeeinatten och edra dåd då. Sedan århundraden äro vi blinda. Slutligen heter det: Vi utstryka Gud ur vår ordbok. Våra kulor skola slå bra in vid skalperingarne och ingen förbannelsens röst skall höja sig mot oss den dag, då erkebiskop I Darboy blir usiljerad.. Hr Thiers måste veta det, och för hans klockare Jules Favre skall det ej fördoldt varda: vi ha taceit Darboy till gisslan, och