Aftonbladet – 2 oktober 1871, sida 2

vär man derigenom skulle bli i tillfälle att rs rundligt vederlägga hans teorier. Times afll-f en 27 Sept. gör hans tal till föremål för! fc 1 ledande artikel, i hvilken tidvingen i starka: hl itryck uttalar sin förkastelsedom öfver före!nk ämparne för den irländska separätismön:!fö Hvad Butt begär, — säger Tirses — värlig igenting mindre än bildandet af en främ-.t rande stat tre timmars väg från vår vestra !ne ust. Det är u plösniogen af det förenadejlys onangsriket och den möjliga anslutningen af lnhe rland till främmande allianser. Tidningen l:e aner det af denna anledning berömvärdt af Hadstone och betryggande för det offentliga! igaet, att han i sitt tal i Aberdeen förklaede: Försoolighet kan vara en mycketiå od sak, men det bör erinras, att statsmänens och parlamentets bandliogar ha högrel, länsya att rätta sig efter. Premierrminiång tal i Aberdeen blef mottaget med stort 5t ifall. Mindre lycklig har deremot Gladstone va-!, it i Greenwich, hvars representant han är il erhusst. Här hade hans valmän sam ly napkallat ett möte, för att antaga en lyckinskilingsadress till honom, men detta förlag framksllide allvarliga protester af det lenokratiska partiet, som tyckte att Glad-l, stone alldeles icke representerat GCreenwichsl, ökala intressen i parlamentet och i synter-. het hade försummat att göra något för ar-!p botsklassen. Lyckönskningsadressen blef derpå antagen, men först efter en häftig debatt och is endast med en rösts majoritet. Från fredsoch frihetskongressen i LanIs sanne har eå af Journal des Döbats med-ln arbetare, Marc Mornier, hemsändt ett bref,ll hvarar vi meddela följande utdrag: E Denna fredsoch frihetsliga, har ni sagt, : beherrskas och skall svart förqväfvas af ar-3 betarnes internationella association, men ill denuwa punkt ha era upplysningar ej varitt exakta. Ligan och Internationalen stå ej ilt ägot förhållande till hvarandra; den först-: nämnda är republikansk, den senare sociali-i stick; den förstnämnda är väsentligen sammansatt af folk som råder öfver sig sjelf,l! den senaro uteslutande af arbetare; den ena l! reflekterar, den andra handiar; den eae hil i! ler tal, den andra gör strikes,, Ni ser så-( lades, att det är skilnad dem emellan. Då Ioternationale uppmasnsda ligan att slata sig samman med den, gjorda den det icke för att vinna broierskap, titan alltsammans var l! en ironi; det var so att säga till henne: ; Vi äro de allsmäktige, I ären onyttige, I ären ej tili, kammen till osalo Och från ) sin synpunkt hade International: rätt, den har skäl för att fianas tilll Den tager omot! arbetarne och inskrifver dem i sica rullor, bjelper dam, ger dåm uvderbåll, sätter vapen I i hand jå dem not a: betsgifvarne, smider dem sammen vid hvarandra för att, såsom br Lemonnier sade härom dager, skape en I morbräcka mot kapitalet. Men hvad kan väl ligan uträtta? Hon eger ej ens tillräckliga tillgångar för att underbålla sin tidniag och det enda resoitatet ar mötet i går, det första, var öppnandet af en subskription för att änyo givs li! åt denna tryckta produkt som kallade sig oEoropås Förenta Staters, hvilken förr, under dess mest lysande dagar, på sin franska och tyska upplaga räknade tillsammans 800 abontenter!t Kan man säga stt detta första möte hade inågot intresse? Jag kan just ej säga detta, men jag har haft stort nöje deraf. Presidenten, hr Eytel, från Vaud, är en man med energi och anseende och vana att föra ordet. En qvings,; arme Gorga, yttrade sig om sitt i köns rärtigheter, om uppfostran, om kriget, om tjugn olika ännen med denna enkelhet i framställnipgen, hvarigenom den pätryckes uppriktigherers prägel Hr Charles Lemönnier talar med lätthet och ilekande ton; han sade Interoationale åtskilliga skarpa sanninjer, alit under det han förklarade, att den var förtalad och fri från petroleumn, och havs föredrag applåderades. — Samma hylle riog vederiors hr Fribourg, från Paris, som försvarade Isternationale och förklarade att denna förenisg, längt rån att tillställa strites, tvärtom förhindrade dem genom att neka de strikande sitt understöd. Så motsatte sig denna förezing skräddarnes strike, gmedav deras pretentioner voro orättvisz, ty de äro väl betålda arbetare, desss herrar i Inters nationale. För öfrigt skall denba fråga i fag komma på tapsten, den sociala frågan står ju på de gordningen. Man lofvar oss stormiga uppträden. ; : Ett annat intressant tal hölls af hr Kolb, medlem af tyska parlamentet. Denne talare förklarade, att i hans land demokratien gjort sin pligt före, under och efter kriget; att hon protesterat mot törödeglserna, plundringarne, annexionen af Elsass och Lothringen; att olyckligtvis bessgrarne delade de besegrades lott, att de törlorade i frihet hvad de vunno i ära samt att för öfrigt det bästa medlet att förskaffa veriden fred vore att assotiera sig mot Bonapartar och Bismarckar,, Dessa ord voro de som mest asplåderades under sessionen. För öfrigt tycktes fransmännen och ty e -— ds senare vore föga talas genska bra tillsammans. Hr Lemornie: yitrode i sit tal: Jeg är son af en preosstre; Kant ver preussare, Han var en bland grovdläggarne ar vår liga. Unser den förra revolutionens tid skref han en Jiten brochyr om den eviga fredens. Hr Lemonnier tillade att Kent låtit inrista dessa ord Evig freå under en tafla, som föreiilde ew kyrkogård. Ack! Han bado rätt, flosoen, och rätt mot sig sjelf; han gäckades med sn egen utopi. Den eviga freden finnes verkligen till blott ide dödas lant. Ar ett telegrafoieddelande till Times om det s ormiga mötet den 26 September erfar ran, at badonsaren Goegg blaud annat taIzds mot dopet. Då madama Antid Lex bade börjat sitt !oftal öfver kommuren i Paris, utbrast en del af förssmlicgen: Neå med kommunen! Ned med petroleucents kvarpå den da demens arhäpgere SS NE DERA Å ne