Aftonbladet – 30 september 1871, sida 3

verkan. . jlitära duglighet kunde ha någon menlig in Stockholms Dagblad yttrarien artike rörande försvarsutskottets utlåtande: ?Mot andra punkten hafva utskottsledamö terna från Andra kammaren samt och syn neriigen reserverat sig under förebärande, at rustoch rotehållare ej skulle förmå bär kostnaderna för till 82 dagar utsträckta va fenöfningar, såframt de ej erhålla nära 4 mil orer rdr) i ersättning för de 52 dagar, mec Thvilka de uavarande öfningarne skulle ökas De säga derjemte, att vapesöfningarnes ut sträckning, utan efterskänkande af indelningsverket, vore mot rustoch rotebållare er orättvisa, men dessa herrar reservanter finna det deremot fullkomligt rättvist att åläggs landets öfriga innebyggare, således ej blot: köpmän, handtverkare, studerande och tjenste män m. fl, utan jemväl de fattigaste bland landets arbetare, således äfven sina egna torpare och drängar, denna skyldighet, utan att någon bland alla dessa skulle komma i åtnjutande af någon mot de nya förbindelserna svarande förmån. Detta finnes visserligen icke ordagrannt uttryckt i den kortfattade reservationen, men hvar och en, gom följt förbandlingarne vid föregående riksdagar e ler läst förr afgifoa betänkanden rörande fö svarsverket, till hvilka reservationen hänvisa:, skall lätt finna, att detta utgör den 1ledande principen för majoritetens inom Andra kammaren upptfattving af frågan om vårt örsvarsväsendes ordnande; I sin reservation mot 2:dra punkten af betänkandet antyda dock oftanämnde utskottsledamöter någonting om, att en stam skulls på något sätt uppättas, då det heter, att Pen utsträckning a! värnepligten samt öfriga dithörande bestämmeleer står i oskiljektigt sammanhang med osenasn det Sätt, hvarpå stammen kommer att bildas?, men i hela betänkandet finnes, som sagdt, ej ett ord nämndt om den af dem kasserade indelta armöns ersättands med nåZon annan stamtrupp. Det är på sådant sätt Gessa ledamöter af riksdagen gå till väga, då de skola afgifva yttrande i en för landet så vigtig fråga som den om ordnandet ar vårt försvar. Om Audra kammarens utskottsiedamöter ej i sia reservation gifvit en antydan om, hura pass uppriktigt de i betänkandet uttalst sina verkliga åsigter, och om man i följd deraf hade kunoat anse sig berättigad att tro det finnas hos dem en allvarlig mening bakom de stora orden om nödvändigheten af att, med upphäfvande af indelningsverket, gruada försvaret på allmän värnepligt, 7äfven om dermed äro förenade de nödvändiga uppoffringar af både tid och penningar, utan hvilka en sådan här icke kan bringas till stånd?, och om landets invånare verkligen gjort det klart för sig, hvilka både direkta och indirekta uppoffringar ett sådant försvarsväsende kräf och om det funnes våron anl g till förmodan, att de, skattdragande icke sllena. vilie för tillfället underkasta sig, uten också förmådde att framdeles bära dessa uppoffringar, då skulle vi för vår del vara villiga alt medgitva til och med större lindringar i jordbrokarnes besvär än dem, som utskotiets majoritet nu ansett onödigt att pröfva — biott det gåfves någon visshet om att vårt försvars väsende derigenom kunde erhålla en förlaniots sjelfständighet betryggande orga 0; men ofter alla de yttranden, som at majoriteten inom Andra kammaren förr blifvit afgina om obenägenheten hos en stor del af den jordbrukande klassen att ätega sig till och med den obetydliga utsträckning af vapenSfningarne, som hittills blifvit ifrågassti, Kr det väl ej sannolikt, att man numera skulle inna sig beredd till de uppoffringar, som vidäda en armöorganisation, grundad helt och hället på allmän värnepligt. Måhända kan let derföre med skäl antagas, att de åsigter, som, beträffande denna del sf betänkandet, motiveringea äro uttalade, snarare äro utryck af uppfattningen hos den, som uppsatt oetänkandet, än hos dem, som genom betänsandet trott sig uttala sin innersta mening. Tidning för Falu län och stad yttrar en ledande artikel bland annat följande: De hållpunkter, kring hvilka vännerna af de botfärdigas förhinder denna gången företrädesris ynas vilja röralsig, äro, såsom det förekommit 058, örnämligast: dåligt lynne med anleduing af reseringens tilltagsenhet att sammankalla urtima rikslag, samt den afraktande hällning man måtte anse f nöden att ännu tillsvidare iakttaga före den tora stormlöpningen mot grundskatterna i ellmänet. Begge dessa utgångspunkter för motståndet not regeringens förslag kunna vi ej annat än ansa tterst baltlösa. Det förra ett skäl pästan mer än ofligt klent. När regeringen, som dock i första and bär ansvaret för landets politiska trygghet ch hvars ställning gör att hon kan se och belöma förhållandena vida bättre än mängden, finner ig manad att i grundlagsenlig ordning vidtaga en tgärd, eguad att ett är förr, än annars skulle blifit fallet, sätta nödig ordning och skick i vårt förvarsväsende, så är det, efter vårt sätt att se, inenting mindre än manligt och värdigt att häröfer fatva humör. En hvar som mer älskar gitt osterland än det egns intresset, detta må nu yterst bänföra sig till penningen eller till den per-!: ovliga ärelystnaden, han väsnas icke öfver och landrar icke det tillfälle som bjudes honom att: ara nyttig för sitt land, utan han begagnar det..: Hvad åter angår frågan om grundskatteraas, och). ned dem indeiningsverkets afskaffande, så finna vi fven detta vara ett klent skäl att nu göra mot-j. vånd mot det allmänt insedda och erkända behofet att ordna vårt försvar. Godi och väl att vilja ättvisa och klarhet på detta omräde, en sak som ndra hafva fulit ut lika goda skäl att längta efter oa någonsin jordbrukarne och herrarne af landtannapartiet; men icke bör eller behöfver vällanet stå försvarslöst för det, tills åsigterna om grundkatternas afskaffande hinna sammanjemkas. Så ycken erfarenbet hafsa vi redan i detta fall, att et kan antagas tomligen säkert att detta blefve n lång väntan, som kunde stå oss dyrt nog, vå mma gång vi medgifva, att skälet är det allra ) Nemligen: rasthållsoch roteringskostnaden vid landtförsvaret....... rår 3,203,155: Båtsmanshållskostnaden.. vn 001580 Rotevakansoch trosspassevolansafBifter....ssssnesernenrn nr PEN . 47,00: Summa rdr 3,901, NESS SK TE ,läbleka läppar, insjunkna ögon, och med ett I