Aftonbladet – 28 september 1871, sida 2

Jag vet icke, hr general, om ni samtycker till att 9 vitva mig ert stöd och ätminstone aflägga vitnesf börd öm min ringa äregirighet och in oegenI vytta. I falljag blir dömd saker i denna alter; te! något som är antagligt, vill jag dock gerna gå ren stc ar den, ty f-n skall få taga mig (le diable memporte), om jag har det minsta att förebrå mig. Jag vet icke när nationalförsamlingen skiljes åt, jag et fruktar blott att ni icke finnes qvar i Versailles dö när min sak företages, hvilket kommer attske om . tio eller tolf dagar. Mottag, hr general, försäkpi ringen om att jag bar bevarat er i bästa och vänaf lapete minne. . Henti Rochefott. lä . 8 Ett par ord till svar skulle glädja migre mycket. Fi . General Trochu skickade redan samma dagar till Rochefort följande svar: i Hr Bochefort! Jag,har i Paris inöttaågit det bref! ni skrifvit inig till. I fall jag kallas inför dofilf stolen, antingen af den eller af er, skall jag förklara följande, som är rena Banningen: 4 Den deputation, som den 4 September på aftonen kom till Louvren för att bedja mig komma (fö till Hötel de Ville, lemnade mig en förteckning st på medlemmarne af den provisoriska regeringen, !m och på den förteckningen var ni icke upptagen. jc Det var i Hötel de Ville jag fick underrättelse uta k alt hi hade plats i regeringen, i hvilken man badl mig inträda såsom krigsminister under Jules Favres st presidium. Jag samtyckte dertill på det vilkor;u att regeringen skulle etkänba vissa grundsatser;!ri fom jag genast framställde. fedan regeringen igj de mest bestämdå uttryck gifvit mig ett bekräf-s tande svar, begaf jag mig till krigsministern, general Palikao, för att underrätta honom om gar e! kernas ställning. Efter min återkomst till Hötella de Ville uttalade je den meningen, att de åter-s stående delarne armen nog skulle samla sig! A kring mig, om jeg blefve regeringens chef, men gannolikt skulle de ej sluta sig till hr Jules Favre. Jag blef då ögonblickligen och utan någon diskus: bion Utnätind till fogörihgenö prösident i stället för hr Jules Favre, som bief vice-president. Ni har således icke, såsom ni säger, haft tillfälle att bestämdt fordra, att jag skulle utnämnas till president; ty denna utnämning försiggick helt oväntadt i min närvaro i anledning af yttranden om armöns. stämning, och dem jäg sjojl hade fölt. Jag såg er den tagen iör första gången och jag såg er sista gången dagen före den 31 Oktober. Under mellantiden, d. v. s. under hela den tid, hvarunder ni hade säte i Hötel de Ville, observerade jag, att ni sysselsatte er ifrigt med försvaret, utan att, såsom det ville synas, hafva något personligt mål, och att ni visade mer hofsamhet än jeg, att döma af ert rykte, förestållt mig: Flera åtgärder af konservativ karekter hvilka jag föresldg; tnderstöddes åf bs. Döt far isytnerket en af edra bandlingar, som särskildt gjorde intryck på mig. I förening med en annan medlem, hvars nämn jag ej ser något skäl att uppgifva, nekade ni att mottaga någon aflöning för er delaktighet i ledningen af statens angelägenheter. Men jag har sedermera fått veta, att ni efter denna offentliga förklating — ty den afgafs i ministerrådet — hemligen gjört anspråk på det iirågavärände add: hingen. Denna omständighet hade till följd, at jag fick mycket släta tankar öm er karakter. ag kan ej mer mig, att jag den 31 Okto: er såg er i Hötel de Villo tinder de Sepp farörna. Dagen derpå ingaf ni ör afskedöabsökan; men jag kan alldeles icke gå in på att denna hade, såsom ni säger, sin grund i det vapenstillestånd, om hvilket hr Thiers då hade inledt underhandlingar i Versailles. Ni vet lika bra som vi andra,. att impulsen till detta vapenstillestånd kom utifrån, att regeringen, då hon fått känneom derom, hade underhandlat om vapenstillegtånd; och att hon i er närvaro enhälligt hade uttaldt sig för ett ultimatum, söm gick ut på ett vapenstillestånd i förening med Paris förseende med lifsmedel,. val i alla departementer och en nationalförsamlings sammanträdande. Dessa förhandlingar, som egde rum före den 31 Oktober, bade icke förmått er att draga er tillbaka. I det bref, hvari ni inneslöt er afskedsansökan och som blef uppläst i ministerrådet dea 1 November, lörklarade ni helt enkelt; att ni icke kunde vara regeringen förjaktig. på den väg, hön beträdt. Hvad regeringen Hade beslatit, det ar att tipptaga etriIden med demagogicn, hvars wnförare skulle arreI steras. Sedan dess har jag vexlat ett bref med er om en enka, hvars man hade fallit i kampea med fienden och lemnat efter sig ät henne bara latt försörja, i det ni i välvilliga ord bad mig att skaffa henne understöd från krigaministeriet. Härmed har jag omnämnt allt bvad jag haft att I göra med er; Till slut skall jag tillägga; att man änder kommunens blodiga herradöme förevisade mi artiklar, som tidningarhö håde aftryckt efter tidningen .Le Mot dOrdre, hvilken utgafs af er. I De voro af det mest afskyvärda innebäll. I enaf I dem uppmanades massan att rifva ned hr Thiers Ihus — genom den artikeln förlorade jag all aktning för er. ATrochu, general. me a ER ört CT AR TD RA Om den storartade reorganisation, som nu företages med den ryska armån, skrifver en I korresponddat frän Petersburg: Byska regeringen är nu ilfrigt sysselsatt med härens omorganisation, Ena kejeerlig ukas har till och med blifvit utfärdad, genom hvilken allt ) hemförlofvadt manskap (reserven) inkallas (till regementena, för att man skall vinna I visshet om har stort antal af detsamma är j krigsdogligt. De, som tförklärag för tjeast-: bara, skola derefter genomgå en exercisskola I på 14 dasar, hvaretter de hamförlofvas, AllI män värnepligt kominer icke, som förat va-l. Irit meningen, att införes, ty i så fall skullej vI rekryternas antal vida komma att öfverstiga I statens behof. Jönn stjerdetlsl af det unge I tjenstdugliga manekapet är nöriligen tillräckligt att förse armen med det artal soldater, hvara? den framdeles kommer att bestå, Om de af krigsministem föreslagna åtgärderna blifva antagna, kommer den ryska armen att om tio är bestå af två millioner soldster; Om landet i detta ögonblick kömie 1 krig, kunde det endast uppställa 627,434 man och 1572 kanoner, hvilket är 200,000 man mindre än den österrikiska och 400,000 man mindre än def tyska armön. Häri äro dock icke inberäknade garnisonsfaa och besättningarne i Östersjöprovinserna, Polen och det Asiatiska Ryssland, Stor verksamhet utvecklas äfven för åstadkommande af förbättringar i flottan. I Kronstadt skall sjöfölket öfvas i artillari, gymmastik och nautiska manövrer, I Nikolajow är samlad en anseclig mängd officerare och msnskap, som exerceras under haninkommendantens ledoing. I år skall användas ett ovanligt stort belopp, för att bygga nys skepp. Den I Januari 1870 egde Ryssland 273 krigsskepp, hvaraf 8 pan: sarskepp, 3 flytande batterier, 13 tornskepp, ft 20 korvetter, 8 fregatter 0 a v. Till att Vv boreanna dessa skepp fannos 113 officerare, ! 3035 underofficsrare och 28.184 renige, med en reserv af 14,194 icen. År 1870 bygdes 20 nya kanonbåtar och 3 pansarskepp. I Febr, atgick order till Krönstadt om byggandet af på balen, och inte jångt eiter blef bertigen af Berry mördad. Ända till denna tid hade I vi alla ansett den lilla hertiginnan blott som ett intagsnde barn; då visade hon det mod som dolde sig inom henne, och hennes unders gifvenhet i sin sorg var verkligen sköp.n Ur ff RA EA ET TT TE AH I RR RAR Aa