Aftonbladet – 28 september 1871, sida 2

som ett souvenir, då hon gick i landsflykt. Jag trodde ej stt hertiginnan af Berry var så vackers, sade Ketty. Jag bar hört att hon skelade.n Hon var inte vacker, men intagande; hon hade behag och det är mer än skönhet. Hö!l hertigen mycket af henne?s Ja, de voro mycket vänliga mot hvarandra; han visade hepne alltid utmärkt uppmärkeamhet. Jag förmodar det är allt hvad en prinsessa kan begära Kungligheten, min söta vän, kan undertrycka, men icte utrota menskliga känslor, Drottningar lida sf en makes förbiseende lika mycket som andra qvionor — kanske mer, ty deras rang hindrar dem från att begära eller mottaga deltsgande. Deltagande är hvad jag mest af allt afekyr. Att blifva föremål för medlidande skulle göra mig vanvettig., sade Ketty. Fru de R... såg upp, litet förundrad öfver hennes häftighet. Ni vet inte ännu hvad lidsnde vill säga, kära, lilla grefvinna, sade bon. Mer än pi kan ana, madame; men sög mig något om hofvet — huru roar men sig der? Talar man der om småsaker, såsom andra menpiskor göra ? Alldeles på samma sätt. Jag roinnes att vi voro vida mer tpptagaa af en maskeradbal, som madame skulle gi!va, än af expeditionen till Spanien, Det skulle vara fyra koöriljer: fransk, spansk, tysk och italiensk. Jag skulle vara prinsessan Ursinii svart sammetsdrägt, besydd med diamanter, madame skuile låna min sin tiar. Hertigen skulin vära min moitig, Filip af Spanien, men jag kom aldrig att bära min drägt. Huru så? SJag fick skarläkansföbern och kom oj med