Aftonbladet – 27 september 1871, sida 2

Vill du låta allt vara glömdt och förlåtet? sade han och räckte henne sin venstra hand Du har varit mycket obeskedlig i dag — d hsr varit det mycket länge. Hade han vari klok, hade han ej sagt något mera; men.hal tillade: jag tror att du har begått ett miss tag — ett fullkomligt misstag, och det ä detta, som gjort mig så tälmodig. — Jag tackar för er välmening, men jag ve mig verkligen inte hafva begått något miss tag.s Har du då glömt uppträdet i det gamli slottet? glömt hvarför du då anklagade mig? Åh! er kärlek till May — lilla beskedliga pjollriga May; hon skulle hafva passat el ypperligt; det är pi som begått misstaget. Hon sade detta sorrt och med lugn, mer bannes ögon blimtrade och hennes barm häfdes våldsamt. Hvilket dårsktigt prat!, sade han harm. get. Du spelar bort din egen lycka och förbyter min kärlek till kalsinnighet på dettz sätt. Hennes läppar krusades af ett föraktfullf leende, redan han talade, och hon svarade: Jag trodde ej att det var männen, som brukade gifva sparlakanslexor. Kan steg upp och började gå af och an i rummet för alt åter vinna sin sjelfbeherrskning. Slutligen stannade han framför henne och sade med stränghet: Jag börjar tro att ni har .hvarken huf. vud eller hjerta, ty ert uppförande visar lika mycken brist på förstånd som på känsla. Ni tillbakavisar den enda ursäkt, som kunde göra det förlåtligt. Ni hade förmodligen något skäl hvarföre ni gifte er med mig; var det ej af kärlek, så var det för rang och rikedom. Antaget att ni fått hvad ni föpte borde väl den enklaste rättvisa förmå eratt betala något dörför,