Aftonbladet – 21 september 1871, sida 2

STOCKHOLM den 21 Sept. Dei visar sig nu,att när vi ofter valet tillledaVäter i försvarsutskottet uttalade dea förkop iogen, att ett verkligt samarbete skullå käuna omma till stånd inom utsköltet, hade vi Puppjort räkningen utan värden, d. v. s. vi hade yst alltför höga tankar om de mera bety laude ;damö: er af landtmannapartiet, som nu, jonte e förra ledamöterna från Andra kammaren utskottst, hade fätt plats i detsamma, i det i nemligen förutsatte att de, mod förmåga att åde gifva och taga skäl, sznilo ialäta sig ij akdiskussion och lägga sig vinn om ett Goas ävägabrioga nagot positivt rosalat. Det visar sig också alt frih. Gripen. tedt misstagit sig, då han hyate ochi Andra sammarens sammanträde i lördags uttalade len förhoppningen, att man na åtminstono kulle i så måtto komma på det klara i fråsan, att man finge erfara, bv.dlandtmannanajoritetens ledare verkligen och i gista Hand vilja, och att man blend annat kande få reda vä, hvad grefve Arvid Posee menade, då 1an vid eenaste riksdag yttrade, att det då sf utskottet och Andra kammarens majorieb afgifoa svar icke utgjorde det sista ordet frågan. Dessa förhoppningar inueburo ett misstag. Hvarken grofva Pesso filer hr Carl ifvarson har fonnit Itmpligt att utsäga detta rata ord eller att låta saclet sko öppet med korten uppslagaa på borde. Sedan utskoitet i förgår genom en samverkan ar motsaita ytterlighoter, af hvilka den ona säger sig vilja ha indelnlagsvorket alldsles atskeffadt, den andia ickt ViN medSva i RR i gr —— — —— s till fö tiniogen vid lar rävaret, skred man i gär till votering om det af regeringan, i enlighet med de mod:fikationer, som vid senaste riksdag gjordes, amlagda förslag till lag rörands den allminna värnepligten, och blef detta förslag då af utskotiet antaget, derigenom att lotterilyckan för denos gång gynnade Först. ledamöter i utskottet. Samtiig Andra kammaren förkastade na debna lag, som de förmälde sig icko vi än i sammanhang med in trs Dot skall i sanning bli intrassan: det betänkarde, hvarigenom dosa Fådå sinsemellan stridiga beslut skola motiveras; utskottets utmärkte sekreta ara har der i sanning fått en d:n mest vidunderliga uvpgift, om någonsia kan föreläggas en skriststälare. NSärdeles intressant skell det också bli ati få taga kännedom cm dan simfälda resorvation, som utskottsleda från Andra kammaren lära komm afgiiva mot det senare beslotety Dot skall der visa sig, hu: revida samtliga dessa herrar och män ha panaa och bjarta aa den stora frågau utan ri BDOm tt hilt eckelt samm het försvsrekrafternas nödt ott vilkor vesa att dar alirig skall koana upp? I afvaktan på botänkandot, so: da möj fliga tär i utskottet föregått. deröfver göras i deana stund — alto telegrafonderrättelserna härom burnit sapridas — öfverallt der något mått af upplysning oxh fosterlandskärlek finvcg, och den allmänna meningen torde snart ge sig luft på ett sådant sätt, att de kunna ha något skäl stt baxnoas, son trott sig kunna låta påskina, att man stödde sig på lardets opinion, derföre att man fått några hundsratel ef till möten sammanfösta rotehållare att säga ja och amen till frågsn, huruvida de kurde vara med om alt begagna ställningen, för att få en oskälig vinst på det allmännas och på andra medborgares bekostnad. Blott en sak vilja vi redan pu erinra om, med afseende på de blifvande förhandlingar. ne på riksdagen. Hvad som nu sög och göres i denna sak tillbör historien, och det är iexo omöjligt, att det i densamma kar komma att inristaa med eldoch blodskritt Skulle vårt land komma i dea yttersta nöd och fara för sin fribet och sjolfständighet, innan pågonting blifvit gjordt iör att stärkt och ordna dess försvarstraft, så skall netionen i en framtid aldrig förgäta, hvilka de vores) som satte privata prediiektioner, hugskott och tyckenf ramför det, som kunde inne. bära en möjlighet till gamverkan, eller son begagnade ailehandsa orimliga förevändninga: för att vräka åt sidan landets lifsfråga.