Aftonbladet – 16 september 1871, sida 2

der, men att ar AÅ. Randbäcks motion, 1 hvii-! ken hr Englander hade instämt, genast re-n mitterades till försvarsutskottet. f 8 u Enligt i går ankommet telegram öppnades i förgår den 14 dennes samtliga landtdagarne å i det cisleithanska Österrike. Den böhmiska s landtdagen helsade med jubel den punkt ih det kungliga reskriptet, som handlar om er-1 kännandet af konungariket Böhmens rättig-f heter och deras bekräftelse genom kröningss eden. Sedan valen i de särskilda kronlän-FP derna öfvervägande utfallit i federalistisk andn, f återstod för tyska författningspartiet intet li annat hopp än att czecherne, dess mest fruk-v tade motständere, icke skulle åtnöja sig med E de gjorda eftergifterna, utan fortfarande vägra f att sända deputerade till riksrådet. Af dels czechiska tidningarnes uttalanden såväl som s af den hållning, böhmiska landtdagen nu visar, synes att detta hopp skall slå felt och att czecherne icke genom att drifva sina for-k driogar alltför långt skola förspilla ett till-1O fälle att häfda sin nationalitet sådart som? hittills knappast någonsin erbjudit sig. För-! slag till nya vallagar ha Llifvit framlagda k för dessa landtdagar utom i Galizien, Tyrolen och Triest. Egsrne af de större godsen bilda valklasser vid val till landtdagarne utan afseende på egendomens jordnatur, kvilken dock tages i betraktande för Böhmen, Mähren och Nedre Österrike. De stora godsegarne utgöra en valkorporation utom i Böhmen, der de bilda tre. Antalet representanter för de stora godsegarne är otörändradt. I stället för handelskamrarne skall den stora industrien representeras, Öfverallt skola valen blifva direkta och census skall nedsättas. I de kronländer, der olika folkstammar finnas, skall valkretsindelningen så mycket som möjligt afpassas efter nationaliteterna. För förändring af landsförfattningarne fordras samtycke af två tredjedelar af landtdagen utom i Böhmen. Oefsedt da större godsen väljer hvarje riksrädsvalgrupp en riksrådsmedlem. Öm det demokratiska partiet i Böhmen låter sig nöja med en revision af vallagen som bibehåller klassval, kan detta endast förklaras derigenom, att det för att kunua genomdrifva de nationella anspråken måste undvika att söndra sig från det aristokratiskt feodala partiet, hvadan författningsretormen till en viss grad måste få karakteren af en kompromiss mellan dessa partier. ; k : d k e d I f f e Vi omnämnde i går, att klosterfrågan i Rom tycktes vara på väg att framkalla en konflikt mellan franska och italieneka regeringarne; men icke nog med denna, en annan fråga hade också kommit på tapeten. Denna fråga är af rent finansiel natur och har redan föranledt en not-vexling mellan de begge nämnde regeringarne. För någon tid sedan sände franska utrikesministern grefve Römusat en not till italienska regeiingen, hvari han underrättade regeringen om stt vid Cour des comptes? och flerx andra offentliga byggnaders brand hade ett stort antal af till innehafvaren ställda italienska röntepapper uppbrannit eller på annat sätt förlorats och han anhöll! Cerför att italienska regeringen måtte döda de förstörda räntepapperen och utfärda duplikater i de förstördas ställe. Hvilken vigt franska regeringen tillägger denna angelägenhet framgår klart deraf, att hr Thiers personligen understödde ministerns åtgärd och i en egenhändig skrifvelse till italienska ministerpresidenten Lanza uttryckte den förhoppning, att italienska regeringen skulle villfara den af franska regeringen framställda begäran. Men nu stadgar lagen rörande det italieneka kreditväsendet, att i den händelse på innehafvaren ställda obligationer å den italienska statsskulden förstöras eller eljest förlora sitt värde, så blifva de icke ersätta, utan skola komme regeringen, som derigenom inbesperar räntebetalving, till godo. De af utrikesminister Visconti Venosta med direktören för det italienska statsskuldsväsendet inledda underhandlingar rörande frågan hade ett negativt resultat, så att ministern säg sig tvungen att för franska regeringen uttala sitt bekiagande öfver att å den till honom ställda anhållan icke kunde fästas afseende. Detta på italiensk lag om kreditväsendet stödda svar tyckes ha mycket illa upptagits, ty grefve Råmusat har i en:ny not till Rom, i hvilken han i ganska hvass ton förklarar sig atå fast vid sin anhållan. Visconti Venosta torde väl, skrefs från Rom den 8 Sept., ej ha svårt att, stödjande sig l g 1 6 J t 1 s f s a Ö0 PR Ö fr AA KM Kd RA Oe Br PY Pr fr Jr RB DA pg JA FH KA FR FR RK RA AM på gällande lag och stadganden, besvara nolo ten i lika energisk ton, men dylika småtvis ster äro sannerligen icke eonsåe att förbättra! . det redan nu spända förbållandet till Frank-ti rike. L Bnadgetkomitåns af Casimir Perier upp-a satta generalberättelse har nu utkommit. Ilri denna berättelse yttras, att wan icke fårinkl skränka utgifterna till det nödvändigaste, d och att ett folk, som efter sådsna omhvälf-pg ningar och efter så mycken förstörelse ville ar fortfara att lefva på samma sätt som hit-!h tills, utan att pålägga sig försakelser, skulle i förtjena att förlora den verldaställning det hitS tills intagit. Berättelsen betonar vidare, att!sk regeringen uttryckligen försäkrat, att inga nya truppkärer skola bildas förr än den nya armelagen af nationalförsamliogen antagits, Frankrike måste ha en armå och en flotta, men Frankrike vill ha fred och behöfver fred, h och utan att vilja lyfta det täckelse, som Ö höljer framtiden, hvilken står i Guds hand, önskar landet att kuona bevara get lugre, som erfordras för återställandst, koncentre-gå randet och pånyttfödandet af dess krafter. Såsom af berättelsen om rektifikativbudgefö ten synes, äro de summor, Frankrike måste de vifva ut, utom sina vanliga utgifter, följande: fänta på de tre ännu obetalda milliarderna ra L50,000,000; ränta på två-milliarder-lånet!i: 110,000,000; ränta på lånet hos banken 2,000,000; den ärliga äterhbetalnipgen till banfoj sen 2 000.000; ränta på lånen på 750 ochB; 250 millioner 55 000 000; ränta och amort a ng nn AK nitllinnar mind I