Aftonbladet – 16 september 1871, sida 2

Mot utvandringen hafva på senaste tiden åtskilliga mått och steg blifvit vidtagna, skrifves från Strassbourg den 11 Sept.: Så har passgebihret blifvit förhöjdt från 5 till 10 franc:; en sedan lång tid ej tillämpad fransk förordning af 1856, enligt hvilken de som Ööns:a utvandra skola, innan de erhål!a pass, visa att da fullgjort alla sina pekuniärs förbindelser, har ånyo blifvit upplifvad; slutligen hafva alla af franska regeringen åt utvandringsagenter tilldelade koncessioner förklarats ej vidare ega någon giltighet, hvarför agenterna måste, intilldess da förskaffat sig nya rättigheter, upphöra med sin verksamhet. Vid ett nyligen bållet möte af landtbrukare i Lancashire höll lord Derby ett tal om jordens friköpning, hvilket väckt mycket stor uppmärksamhet. Lord Derby förklarade först, att det mindre jordbruket var oåterkalleligen dömds till undergång på grund af do nyare framstegen och vetenskspernas användning på jordbruket. Det mindre jordbroket kunde lika litet motstå det storas sramåtgående, som foratidens bågar och pilar kunna motstå bakiaddnivgegevären. Man behöfde blott beräkna kostnaderna för åcgplogarne, ånpgtröskmaskinerna och de artificiella gödningsämnena för att öfvertyga sig om, att en rmiadre jordbrukaren utan kapital hädanefter icke kunda med fördel täfla med kspitalisten. Genom det vya systemet kunde emesiertid vinsten af jorden asilraminst fördubblas.. Lorden förnekade, a t de beståen. d3 lagarna hiodrade jorden att gå öfver fråu man till msn; det vore enligt hans påstående en populär villfarelso att tro detta. Har försäkrade också, att man icke, i enlighet med något statistiskt dokument, kunde påstå, såsom iman gjorde, att i Eogland icke funnes flera än 30,000 jordegare. Äfven detta var en populär villfarelse, som hade sin grund i ett missförstånd af folkräkningen 1861, i det ett stort anial jordegsre bade infört sig på listorna under apnan beteckning. Han antog till och med, att jordegarnes antal var minst tio gånger så stort. För öfrigt var ban så den åsigten, att man icke borde låta ett så vigtigt spörjsmål vara föremål för gissninger och att parlamentet borde låta uppgöra en förteckning på grufegendomar. Detta skulle säkert icke vara mer omöjligt na än under Wilbelm Eröfrarens degar, hvilken så bra förstod att skaffa sig sitt register ötver jordens egare i den s. k. Domesday Bock. T. f. presidenten för Lausanoer lokalkomitån, nationalrådet Eytel, uppmanar genom ett cirkulär al!a fredens och frihetens vänner att deltaga i den internationella fredsoch frihetsligans femte kongress, hvilken kommer ati hållas i Lausanne från den 25 till den 29 Sept. Som bekant ega ätven frantimmer tillträde. ÅAndamålet med denna liga, beter det i cirkuläret, är såsom redan i 1869 års cirkvlär blifvit tillköpnagifvet, att bilda en republikansk federation af Europas folk, Ligans medel till vinnande af detta mål äro blott och bart pressen, det fria Ordet och offentliga möten, Att förvandla de stående härarns till nationalmiliser, att skilja kyrkan från staten och skolan, att åstadkomma qvinnans likaberättigande med mannen, att lösa den sociala frågan genom undervisningens förbättrande och allmängörande och i enlighet med rättvisans princip likställa medborgarne med hvarandra — dessa äro de frågor, med hvilka ligan hittills förnämligast sysselsatt sig på sina kongresser, hvilka hon i sina organer underkastat en grundlig diskussion, och hvilka hon bemödat sig att realisera. — För nu tillstundarde kongress är uppgjordt töljande program: 1:0o Coentralkomitöns berättelse öfver ligans utvecklingsgång och närvarande ställning, samt om de medel och utvägar, som böra vidtagas för att utvidga hennes vorksamhet och inflytande. 2:o Den sociala frågan. — Medlen ätt upphätva allt slags antagonism mellan medborgarna, —L. Undervisningsväsende. — Uppfostran. — Frihandel. 3:o Kommissionens berättelse om den orientaliska frågan med inbegrepp af den polska, enligt andra resolutionen at kongressen i Lausanne år 1869. 4:o Politisk och national rätt, — Decentralisation, — Federation. — Anexioner och eiöfringar — Elsasslotbringska frågan, Den mexikanska tidningen Diario official tillkännager att amerikanska regeringen hos mexikanska utrikesministern låtit förfråga på hvilka grunder republiken skulle vara sinnad att återknyta sina förbindelser med Frankrike, Presidenten Juarez lärer genast ha förklarat, att han vore beredd att åter upptaga de diplomatiska förbindelserna med regeringen öfver den franska republiken utan några andra vilkor än sådana som kunde anses lika hedrande för båda länderna. Man hoppades i Mexiko, att Frankrike, i enlighet med Spaniens föredöme, icke skulle dröja att skicka ett sändebud till Mexiko, ee te a f