Aftonbladet – 15 september 1871, sida 3

..— Eskilstuna Tidning invehåller en ar tikel med anieduing at riksdagens öppnande i hvilken bland annat yttras: Värnepligtens utsträckning så långt som K. M:t föreslagit, är visserligen den tyngsta börda, som någonsin kan påläggas medborgare i en fri stat; men pligten deraf är ej blott tung, utan äfven dyrbar och bjadaude Så har den också nästan allmänt biifvit a! svenska folket uppfattad, och snacket om att Sverige icke skuile kunna försvara sig, ifall vi verkligen vilja, eller att det icke skulie vara så brådskande med försvarets ordnande — det måtte komma från en, lyckligtvis fåtalig, ofosterländsk press, från några batänksamma representanter eller några enfaldiga folkmötestalare — har derför slagit föga rot. Väroepligtslagen antogs också af årets lagtima riksdag, ehuru af Andra kammaren med ett dervid fäst oantagiigt vilkor. Ioskränkte sig artima riksdagens verksamhet blott dertill att få bort detta vilkor, så att värnepligtslagen genast kunde träda i verket, — så skulle vi anse den ha gjort ett godt arbete. Alltid låter sedan frågan om indelningsverkets bibehåliande eller friköpning (ty något bortskänkande kuvna vi ej tänka oss) med lätthet ordna sig. Skulle åter resultatet af urtima riksdagens verksamhet blifva fosterlandets fortfarande försvarslöshet, må ansvaret derför drabba dem, som sätta egen klokskap eller egen nyita framför fäderneslandets oafvisliga behof!