Aftonbladet – 11 september 1871, sida 2

skär icke någon kompakt rdiåsea tilom ijpå ra och nedre Österrike, Tyrolen, Vorarl-das ;rg, Galiburg och en del af Steiermark och I ärnthen, der de utgöra något mera än!lan 000,000. För öfrigt äro de spridda bland ore 2 andra nationaliteterna.. I Böhmsn ftgöralber 3 ett antsl af 2,000,050, i Mähren ochldåer eblosien 300,000, i Ungern 1,800,000. del Slaverne äro likaledes öfverallt blandade ger ed andra racer, i Böhmen, Mähren och rin chlesien med tyskar, i det transleithanskö sö sterrike med mMagyarer, tyskar och ramäner. de; ill och med i de länder, der ds utgöra komdel akta iMesser, åre dö delsdei dlika stammar, i ex, i södra delen af transleithanska Österrik ike i slovener, kroater och serber, i Galizien me polackar och ruthener. I Ungern äro sialin er, rumäner och tyskar tillsammans talrilo: ara än magyarerna, oo bli Man kan lätt tänka sig hvilka praktiska fi årigheter genomförandet af problemet att M å en gång sammanhålla alla dessa nationaiteter i ett rike och tillika låta full rättvisa )te rederfaras deras nationella egendomligheteren nåste möta; den gamla absolutismen kunde I Ti eke lösa detsamita, Den har blifvit dömd 4 sfter sina frukter och den har försvunnit. ti Sedandess ha försök gjorts att lösa pro-jut blemet i-en konstitutionelt-monarkisk törfatttu ning. Man har börjat med dualismen. Man jps har delatriket i tvenne hälfter, hvardera med jg: gin särskilda representation och administra-ri tion, men förenade i en personalunion under ia Habsburgska buset, det egentliga Österrike och a det ungerska riket, i Detta kunde tillfredsställa de båda folk, som genom denna anordning fingo hegemonien te hvardera inom sin landgrupp, tyskarne ochd magyarerne. Men det kunde icke tillfreds-I ställa de slaviska folkstammar, som tillsam-l!v mans utgöra flertalet af monarkiens befolk-d ning och som genom detta system med skäl finna sig tillbakasatta. Missnöjet å dessa ln stammars sida är isynnerhet stort i cislei-h thanska Österrike, dör isynnerhet de energi-k ska ckecherne med otålighet fördraga tyskar, nes hegemoni, mindre deremot i Ungern, der man genom kloka eftergifter för den mäkti-I gaste bland de slaviska stammarne i döntis in del af monarkion — kroaterne — förstått !s att aflägsoa krisen. Under sädana förhållanden försvåras öster! rikiska monarkiens ställning i betydlig måni( derivonom, att de missnöjda slaviska bofolk-lI! niogaree genom tyskarnes hållning drifvits att s söka ett stöd hos Ryssland, livilket förstått s att gifva sig anseende al slla dessa stammars I naturliga målsman Dessa faror för rikets luga och sjalfbestånd I! bar ministeren Hohenwart sökt besvärja geli nom en försovingspolitik, genom att taga ini: tiativet till författingereiormer, gom gå ut på att gifva alla de särskilda Isndedelörne den största möjliga autonomi, som låter sigl törernas med rikets enhet. Denna politik har icke varit utan framgång, I Böhmen synes men vara på väg att komma till öfverensstämmelse med cheferna för den czechiska oppositionea. 1 UTallizien har det gått änn bättre. Grefve Goluchowski, en pelsck, har nyligen utnämnts till gavernör i deöna provins. Mon tör att man skall kuana undvika förvecklingar mellan polsökar och ruthener i Gallizien måste de förre med I klokhet och hofsamhet snvända de vunna framgångarna. Dan hålloing de österrikiska delegationerna I visat i förhållande till denaa fedsrsiistiska politik har varit klok och patriotisk. Den Itförsonliga andan har visat sig förherrskaunde. IBudgeten bar blifvit voterad, och grefve HoI henwart har utan att uppväcka förbittring Ikuanet söga, att suprematien inem riket skulle tillbörs de värdigaste och att tyskarne skulle söks bevara sin framstående plats endast geInom kuoskaper, skicklighet och karakter. E ter budgetens voterande ha siötre, delen ar landtdagarne i det Gisteithanska Österrike blitvit upplösta. Alla äro återinkellade till den 14 Saptember. Dot cisleithanska riksrådets valda kammare skall likaledes till desna dag förnyas. 7 I Dan 4 dennes exdy ett litet uppträde ram ,Ji fesnska påtionalförsemlingen, då Thiers mot slutet af sammsenkomsten inträdde i salen .loch enligt sin vana tog plats på minister, bänken. Den yttersta högern säg häri ett lingrepp i lagen af den ål Aogusti, bvilken noggrannare rogterat förhållandet mellan republikouB president och församlingen. Den bestämmelse, som åligger presidenten att på förhand avmäla hos församlingenå president, när han önskar bestiga talarstolen; ansägs af en del af majoriteten äfven tillämplig få br Thiers blotta närvarö under debatterna inationalförssmlingen. Thiers deremot påstår, ett han bibehållit sitt mandat som deputerad och den dermed åtföljande rföttröltiphieten, på grund hvaraf han också anser sig vara herfittigad att närvara vid als debstterna. Det har nu varit fråga oi att få den bestämmelsen antagen, alt en denttörads fanktioner ärö eförebliga med befattningen som repnbliikens president, ehuru denna ide ännu är långt ifråo stt vara realiserad. Ffter all sannolikhet torde devnå tilldragelse icke med-. föra nägra följder; den visar endast, stt en äel af msjoriteten fortfar att hysa misstroende mot .germgens nuvarande chef, I de senaste Paristidningarne fina vi föls i I janda nyheter: )) Blsass—Frankrike—Lorraine-föreningen,, i: förut bekänt under nambnet Föreningen för ) Elsass och Lötbringens befrianden, underräth Itar sina gynnare derom, ett den fortsätter ) sina filantropiska och broderliga arbeten, den I motsäger ryktet om att den blifvit upplöst I a ) och säger att elsassarne fortfara att emigrera ji massa, ett stort antal arbetare lemna landet i hVarle vecka mad sina hvstrur och barn och slår sig ned i Frankrikes stora fabriksstäder. I Det är fråga om att reproducera franska bankens förteckningar öfver de franska räntebärande papperen i mikroskopiska karakterer SRA SAMER KSSS SE PARTNER SNORRES .I den eller den qvinnan vacker. Jag tror inte tlett ord af hvad de sägs, om ej mina egna löron och ögon föra samma tal Jag till-Itrodde inte Armand så mycken smak. Jag rhar aldrig funnit något förstånd i hens förtjosningar. Jag kommer att tillbedja er ot Ban ARA