Aftonbladet – 4 september 1871, sida 2

uttalade sig om det förflutna, fullkomligt erkännande, att det blott efter undanrödjandet af alla missförstånd och allt gammalt gnabb vore möjligt att ingå ett aftal, som kunde slå djupare rötter,. , En arbetarekongress kommer att med det snaraste hållas i Schweiz, på hvilken ett nytt program för det social-demokratiska partiet skall antagas, Förslaget dertill meddelas af Neue Zökvicher Ztg; det öfverensstämmer nästan ordsgrannt med det af de tyska socialdemokraterna på mötet i Dresden den 13 Aug. antagoa programmet, Till art. VIL, eom handlar om grundvilkoren för den sccizla staten, har den internationella föreningen i Basel fogat en serie radikala ändringeförslag, som röja en påfallande likbet med de af Pariser-kommunen proklamerade grundsatser. I dessa föreslås bland annat, att alla statens fasta egendomar skola ställas till förbundets disposition, för att användas till understöd af fattiga och obemedlade; upphäfvandet af alla de lagstadganden som inskränka cessionanters och behöfvandes medborgerliga rättigheter; bestämmandet, att alla valhandlingar skola företagas på söndagen, på det alia arbetara måtte kunna deltaga deri; afskaffendet af kultusbadgeten, och indragandet af alla kyrkogods till förmån för statskassan; direkt val af alla domare och jurymän; a:giftsfri utb Idning af officerarne i armsen och direkt val af alla chefer, inräkaade kaptener, 0. 8 v. Utom den sociala arbetarekongressen kommer också den s k.internationella fredsligan att den 25 September bälla sitt femte årsmöte i Lseusaune. Såsom bekant är Garibaldi detta sällskaps hederspresident, dess vice president och verksammaste ledamot är Amand Goegg; bosatt i Geröve. I den lsdande komiten har äfven Gosggs hustra säte, För några är sedan deltog också Victor Hugo iligans förhandlingar. Föreningen har i dessa dagar utfärdat en inbjudning på franska till alla liktänkande i och utom Europa, i hvilken det heter: Kommen till oss, käre medborgare, från Europas alla länder, från jordklotets alla delar! Hjelen oss med att förqväfva och utrota det säde af hat, som utsås genom krigen. Låtom oss sluta oss tillsammans på det att genom förnuftet, vetenskapen och arbetet rätten måtte vinna seger öfver den brutala makten! . . Utom den sociala frågan brukar ligan också sysselsätta sig med. diskuterandet af de på degordaingen främst stående frågor i utlandet och på detta ärsmöto skall den polska, den orientsliska och den e-ssss-lothringska frågan diskuteras. Centrslkomit6n har vidare tillsävdt. de större tidningarne i alla länder en proklamsatiou till Earopas borgaren, i hvilken yttras bland annat: För ett år sedan samlade vi os3 i Basel, för att utfärda en högtidlig protest mot det krig, som då. förbereddes. Vår centralkomit6 har sedandesa höjt sin röst i rättfärdighetens och mensklighetens namn, men hvarje gång tyckes denna stämma ba förklingat ohörd och förlora; sig bland vapnens larm. I dag sammankalla vi eder ånyo till ett möte på neutral mark, för att diskutera och göra oss till godo de förfärliga lärdomar, som det senaste kriget gifvit oss. I åtta månader ha vi sott två stora nationer, skapade att älska hvaranåra, i grund nedgöra hvarandra; Tyskland, som var utmanadt af Frankrike, blef slutligen den angripande och eröfrande makten; Frankrike betäcktes af blod, tårar och grushopar, 30 departementer blefvo härjade, Strasbourg sköts i ruiner Paris drefs till den yttersta nöd, alla industriens och vetenskapens skatter gjordes till redskap för ömsesidig förstöring. Men hur stor än den materiella förlusten varit, så är dock den moraliska förstörelsen ännu större. Den allmänna moralens och det menskliga; samvetets nivå har sjunkit. Man har måst misströsta om rätten; befolkningar ha blifvit delade liksom boskapshjordar och Iösslitna provinser som arfslotter. Och nu tänka de besegrade, som äro krossade men icke underkufvade, förödmjukada men blott desto mer förbittrade, på hämndens dag, och barnen — dessa rena och oskyidiga varelser — uppfostras i bat och i ROPP, om blodig hämnd; Tyskland och Frankrike hafva icke undertecknat en fred, utan en vapenhvila. Välan, käre medborgare! Det måste bli vår uppgift att verka för att en hederlig fred kan träda i stället för vapenhvilan. Det är på tid, att alla de, som ännu hafva bevarat en gnista af menaklighet i hjertat, förena sig med oss för att högre än någonsin proklamera den grunåsanning, hvarg triomf vårt samfund söker vinna: Freden i Europa genom en republikansk federation af alla dess folkle Arbetarrörelsen i Berlin fortgår alltjemt. Hvad murargesällerna beträffar, så har icke Ännu, trots hvad förat biifvit skrifvet från Berlin, någon förlikning åstadkommits mellan dem och mästarne, oaktadt de äter börjat arbeta. Mästernes komic6 har tillkännagifvit, att den fordra: en arbetstid frän kl. 6 om morgonen till kl. 7 om aftoneo mot en daglön af eu tbaler, och att da flesta gesällerna åter börjat arbeta på de gamia vilko-: ren. Etter gesällernas påstående var det blott en minoritet, som hade gjört så, och då förklsra tillika, att den utverkat sig en.arbetstid ef endast tio timmar. Som ytterligare ett bevis, att arbetsinställelson icke är siatad, kan anföras, att murarmästarns beslutit att tillkalla främmaude arbetare, hvilket säkert skall väcka stor uppständelse. För att förmå så måvga främmande gesäller som möjligt att komma till Berlin hatva mästarne träffat öfverenskommelse med jern vägsdirektionerns, att de murargesäller, som vilja begifva sig dit, skola bofordras mot half afgilt. Filhoggarno nedlade i måndags ars . betet; de fordra att veckolönen skall höjas från ett minimum af 5 till 7 thaler. De snickargssäller, som äro. sysselsatta mad fabrikatioaen af iostrumenter, hafva slutit sig till sina kamrater. Saickargesällernas ut-. vandring från Berlin är tör öfrigt i tillta-. gande; tills förlidea måndag hade 1783 lemvat staden. De fleste at dem hsde begifvit sig till Hamburg, Slesvig och Stettin. Bildhoggararbetarne äro äfven missnöjda med sina arbetslöner och hafva på ett allmänt möte bestutit att fordra högre lön. De uppträda emeilertid temligen moderat, och det ålades den komite, som nedsattes för attutarbeta förslag, att den skuile tillkalia arbets gifvarne. Tunbindargesällerna hotå att in