Aftonbladet – 4 september 1871, sida 2

Den långvariga striden i franska national församlingen angående Rivots förslag om för lärgning at Thiers makt har omsider slutat men underrättelseraa i de sevasta utländsk: tidningarne gifva vid handen att såväl sjeifv. förslaget som motiveringen till detsanima blif vit så förändrade, att beslutet i stället fö att konna anses som en seger för venstera politik, hvilket man enligt förut iogårgni underrättelser hade skäl att tro, tvärtom må ste anses vara till högeras fördel. Den kon servativa pluraliteten af det för frågans be haudling: tillsatta utskottet har begagnat till fället för att få sina åsigtsr upptagna i be tänkandet, hvadan icke mycket blifvit qva af den text, som utgick från vanstra centern I Rivets ursprungliga inledning till motione heter det halt kort: I betraktande deraf at det är angeläget att i öfverenstämmelse met landets önskningar och med afseende på ar betets och kreditens vigtigaste intressen gifvi den bestående regeringen större varaktighet hvarefter följa sex artiklar angående de ställning Thiers för framtiden skall intsga förhållande till nationalförsamlingen och lan det. I stället för denna korts inledniog ha utskottet emellertid utarbetat en längre mo tivering af förslaget, och satt i spetsen 1iö denna inledning ett uttryckligt uttalaude a att nationalförsamlingen har rätt att betrakt: sig såsom konstituerande. Då deana fråg utgör en af de väsentligaste tvistepunktern: mellan monarkisterne och republikanern: inom församlingen, var det att förutse att de sistnämnde skulle häftigt avgripa denna be stämning, com går rakt emot vensterns idee och äsigter. Den allmärna debatten den 3( var deriöra ytterst stormig, Talsrne blefvi 0ita och högljudt afbrutna och oväsendet stef stundom till en sådan höjd, att det var omöj ligt ait tala. Under Barsgoons föredrag inträffade en stormig episod. Deane dspute rade förebrådde mäppen af dsu 4 September att de omstörtat en bestående regering. Te. steiin, medlem af venstern, aibröt tslarer ned utropat: Ni borde kyssa denna regerings stöflar.. Nu uppttod en ytterst storsc:n, hvilken räckte omkrivg tio mina ter. Alla de deputerade reste six och väude sig mot Testelin, och högers ropade: U: mad honom Han omringades af deputerade, hvilka hättigt gestikulerade, och dö oväsendet nått sin höjd, påtog presidenten sin hatt. Han kallades Testelin till ordninzec och denne bad om ursäkt för det uttryck han begagnat. Gambetta yrkade förkasten det sf den punkt i betänkandet, som tillerkänner församlingen konstituerande myndig bet, Denna punkt varför det första onödig. För det anda innebar den, utan att gifva landet tillräckliga skäl derför, ev naurpasion, som kammaren fastmera af påtriotiska mo. tiver borde afböjs. Slutligen skulle antagandet af denna punkt vara att inkasta ett verkligt tvedrägtsfrö i länet, Han förkiarade, stt om nationslförsamlingen tillerkände sig konstituerande makt, skulla denna makt komma att bestridas af en del af Frankrike. Den nuvarande församlingen var icke kompetent att afgöra frågan om monarki eller repnblik. Rivets motion, sade han, är onyttig och farlig — onytug, ty den skulle endast innebära en förändriog i ordeo, farlig. ty den skulle just framkalla de passioner som sinmrade. Den förlänger den tvetydiga stillningen, detta är allt. Sjelfva dot faktum, att den konstitnerandie makten blifvit diskuterad från tribaoen, bevisar, att denvs makt icke uppdragits åt nationalförsamlingen. Jag är öfvertygad om att I i sjölfra verket icke skolen begsgoa den, ty detta nile vara öfverdådigt och opolitiskt. Jag vill icke mottaga republiken ur en inkompetent församlings bävder. A andra sidan måste man konstitusra detta land, ty det kar icke längre förblifva i ett provisoriskt tillst nd. En uppläsning är nödvändig. Församlingen kan ge utöfva sins fonk