Aftonbladet – 31 augusti 1871, sida 2

Högern vili störta Thiers och repobliken. Hö-; gern suckar öfver, att republiken baseras pål! arbete och ordning; derföre vill hon se ordnins : gen störd och arbetet hämmadt. Thiers vill: göra ett ärligt försök med reptibliken, Hö-l! åN vill störta Thiers. Detta är orsaken tilll. je ständiga vredesotbrotten och anfallen.: Efter ssmmanträdet den 24, då det ännu såg ut som om regeringen i denna fråga skulle sogra, andades högerns organer inom pressen idel eld och lågor. fSålunda uttalar sig Frangais ytterst bäftigt mot Thiers,italar om hans föråldrade idber och förebrår honom att al!deles onödigt ha framkallat en kris. Gazette de France förebrår Thiers, att han uppträdt på samma sätt som en Bonaparte och en Ollivier och hoppas, att Frankrike slutligen skall inse, att det endast under det legitima konungadömet kan finna lugn. Frenske ivcrikesministern Lambrecht har den 23 dennes till alla prefekterna i landet utfärdat ett cirkulär, hvari han uppmanar dem att arbeta för, att den 4 September — årsdagen af franska kejsardömets fall — icke användes till festligheter eller demonstrationer af hvilket slag som helst. ?Frankrike är försänkt i sorg — heter det i cirkuläret — en del af dess område hålles ännu besatt af främmande soldater, och demonstrationer till minne af den 4 Soptember skulle för ögonblicket kränka allt urdseende för det passsande.? Slutligen bemyndigar Lambrecht prefekterna att i nödfall medelst lagliga tvångsand förhindra nämnda dags högtidlighållande. Erkebiskopen i Madrid har utfärdat ett cirkulär till presterna, hvari de anbefallas att neka sakramenten åt alla, som ingått civilt äktenskap; i samma cirkulär betecknas civiläktenskapet som konkubinat. I ett telegram från Madrid talas om ett hotande försök till uppresning å carlisternas sida. I Paris har man erhållit dylika underrättelser, och franska regeringen lär ha beslutit stt med alia till buds stående medel hindra hvarje härät syftande företag, som har sin utgångspunkt på republikens område. I Newcastle har striden mellan fabrikanterna och arbetarne upprepade gånger föranledt allvarsamma uppträden. Efter det en strikande, arbetare blifrit dömd till två månaders fängelse, emedan han misshandlat en af de nya arbetarne, blef den misshandiade karlen på sin väg hem förföljd af en stor folkhop, så att polisen måste taga honom i sitt beskydd. Folkhopen kastade sten på polisen och ett allmänt slagsmål uppstod, som upphörde först sedan en del af oröstiftarnes anförare blifvit arresterade. De nya arbetarne kunna ej utan fara visa sig på gatan; så snart man igenkänner dem, bli de öfverösta med oqvädinsord eller misshandlade. 1 Berlin hafva myndigheterna hyst stark froktan för att ön rikets nya parlamentbyggnad icke skulle hinna att bli färdig till sessionen på gruud af murarnes strike. Men an har man hittat på råd. Afdelsingar om 120 man soldater, hvilka äro murare, kommenderas vid vissa timmar till arbetet. De infinna sig med gevär och uviform, koppla gevären på byggnadeplatsen och kläda om sig från soldater till fredliga arbetare. En korrespondent f:ån Konstantinopel skrifver den 22 Aug. till Nene freie Presse rörande oroligheterna i Albanien: Såsom man kunda förntse har i A:banen en blodig sammandrabbning egt rom. Efter ett i går till krigsministeren ankommet telegram ha de katolska bergsborna i trakten omkriog Skatari, ungefär 4000 man (sannolikt mirditerna) gått löst på stad. n; de stötte härvid på Mebmet Ali Pascbas fulltaliga, väl uppstälda division, af hvilken de illa beväpnade iosurgenterna mottogos med en fruktansvärd eld från snidergevär och mitrsillenser ; iromot 2000. man qvarstannade på slag:ältet som dödade eller sårade, återstoden drefs i vid flykt tillbaka till bergen. Åann är orsaken till ingurgenternas uppträdande obekant. Enoär ssmmandrabbaingen egde rum lördagen den 19 d:s, så förmodar man, att det på fredagen företagna bäktandet af några agitatorer, äfvensom den samtidigt bekantgjorda underrättelsen, att guvernören Ismael Pascba sknile qvarstanna på sin post, orseket katastrofen. Med Lloydångaren om fredag väntar man detaljerade underrättelser från Mehmet Ali Parchs, Under öfverskriften Annektions-smärtor. ekrifver den bekante professor Carl Vogt i den österrikiska tidvingen Tagespresse följande: Ju längre ockupationen af de franska de artementena fortfar, desto olidligare blifva förhållandena för begge parterna. Hr von Manteuffel dinerar visserligen tillsammans med hr Thiers och hr Pouyer-Quertier, ehuru det icke är just passande för en så högboren herre att sitta till borda med dylika plebejer; men i det demokratiska Frankrike får man smälta mycket, som man ej skulle underkasta sig i Berlin — Till och med om Manteuffel dinerar med ministrarne, kunna officerarne och soldaterna ej gå så långt som att äta tillsammans med borgarne, och fältpostbrefven äro fulla af klagolåt öfver det afsöndrade lif, som medlemmarne af den segerrika hären föra. Damerna gå klädda i svarta drägter med trefärgade band, männen försvinna från hvarje offentlig lokal, der en tysk uniform visar Big; då en tysk anhåller om någonting får han ett hånskratt till avar och man gifver efter blott för hotelser, emedan man icke kan annat. Då och då bryter hatet ut i klar låga, såsom det skedde i Poligny; den ena väåldshandlingen framkallar den andra och det är ingen ända på det ömsesidiga hatet. Dylika fenomenerikan man äfven iakttaga i utlandet. En af mina bekanta från Paris berättade nyligen för mig, att han hade lemnat det hus der han var inackorderad, derför att några tyskar flyttade dit. Han bade under sin studenttid och