Aftonbladet – 30 augusti 1871, sida 2

Article Image
säga er, hvad jag tänker. Efter de utrop, jag hört från ett visst håll inom kammeren, iruktar jag, att det förtroende, I förut egnat mig, pu är rubbadt. Jag vet hvad jag måste besluta mig för, till följd af hvad j2g nu förnommit. Jag har ingenting vidare att säga församlingen. Detta tal helsades med ljadligt bifall af vensterns medlemmar och efterföljdes af en bullersam och låogvarig rörelse, som räckte i flere minuter. Derefter var det general Duerot framställde sitt amendement, om hvars. ionebåll vi här ofvan talat. Sedan justitieministern å regeringens vägnar uttalat sitt bifall till detsamma, antogs det med 488 röster mot 154. Följande dag fortsattes diskussionen och frågan fick den oväntade utgång vi redan angifvit, nemligen att församlingen med öfverväldigande majoritet beslöt hela nationalgardets upplösning. Enligt Siecle höll Union råpublicaine förliden vecka ett möte för att diskutera frågån om föreamlingens upplösande, hvarvid Gambetta väckte följande förslag: På grund af att nationalförsamlingens upplösande är säkraste medlet för nationen att tlifva befriad från de olyckor, hvaraf hon nu är bemsökt, föreslå undertecknade folkrepresantanter: Att. 1. Nationsalförsamlingen upplöses från och med den d gZ, som sedermera kan komma att bastämmas af byråerna. Art. 2. Lagen om församlingens upplösninsg skall tillika bostämma dag, då valmännen sko:a ssmmanträdg för att välja on kcnd amling. Tsi:rs utöfvar fortfarande de som nationalförsamlingen anföranoa: i egenskap af chef för exekutivmakten, och h n nedlägger icke sin myndighet förr än den konstituerande församiingen sammanträd — —— Parisertidningarne meddela, att man i Paris subskriberat 86,000 francs åt medborgaren Ducatel, bvilxen var den som visade Versailles-trupperna vägen åt Saint-Cloud-porten, genom hvilken de inträngde den 22 sistl. Maj. Marskalk Bazaine ämnar i dagarne utgifva en brochyr angående tilldragelserna i och vid Metz, betraktade från rent mihtärisk synpunkt. Bazaine påpekar tyskarnes stora rumeriska öfvervigt i de flesta afgörande bataljerna och ommer till det resnitat, att vid en blifvande kamp mellan Tyskland och Frankrike det blott beror på hvem som har de flesa inöfvade soldaterne på benen och att Frankrike skall bli oöfvervinneligt så snart det kan ställa 1 million soldater i fält, I Hötel de Vile har man bland ruinerna påträffat omkriog 60 påsar med dynamit, efter det åtskilliga detonationer och äfven ett mindre utbrott af eld hade bekräftat den förmodan, stt krut och andra exploderande ämnen ännu finnas under grushögarne. Hertigen af Grammont ankom den 23 till Paris och reste kort derefter till Versailles, der han inför undersöknings-kommissioren skall efgifva förklaringar rörande orsakerna till kriget. Constitutionnel omtalar, att man i krigsministeriet är sysselsatt med att fullständigt reformera generalstabskåren; den kommer att uphöra att såsom konstituerad kår finnas till. lnorikesministern Lambrecht anbefallde den 23 Aug. att polisen skulie upplösa den i Paris konstituerade föreningen för Elsass och Lothringens befriande, hvarjemte före niogens ordförande, Michel Remp, f. d. medarbetare i Patrie och sedan flera år tjensteman i press-byrån, hotades med laga ätal, om han skulle fortfara med att verka för föreningen. Enligt underrättelser från Strasbourg lär snart en organiserad förföljelse komma att ega rum mot en del af befolknivgen i Elssss och Lothriogsn. Ganska mänga invånare hafva i öfverensstämmelsa med fredstraktatens andra artikel förklarat, att de vilja behålla sia franska nationalitet, och dessa ämna de preussiska myndigheterna nu drifea från hus och hem. Efter en stolt förklariog, att preussiska regeringen icke skall motsätta sig en utvandring, alldenstund hon sjelf önskar blifva af med de motsträfviga elementen, heter det i Strasb. Zeit.: Helt annorlunda förhåller det sig dock, då personer, som redan officielt hefva valt den franska nationaliteten, i sjelfva verket icke utvandra, utan i gin egenskap af fransmän fortfarande uppehålla sig i det tyska rikslandet. Regeringen har härvid ett bes stämdt ord med ilaget, och hon skall icke underläta stt uttala det, om det ekulle visa sig, att dylika personers vistelse i provinsen skulle vara farlig för statens intressen. Så snart vågon har förklarat sig för fransman, är han en främling i Elsass-Lothringep. Till slut förutsäges en storartad utvisning af de franskt sinnade invånarne, hvilka få höra, att de endast äro tolererade och helt och hållet beroende af preussiska regeringens nåd. Meilan Belgien och Holland, hvilka båda länder hotas af den preussiska militärstaten, har i dessa dagar en högst karakteristisk förbrödring egt rum. Den holländska regeringen önskade, att liken etter åtta holländska officerare, som stupat vid belägringen at Antwerpen 1832, skulle föras tillbaka till fäderneslandet, och härvid visade den belgiska regeriogen icke allenast det största tillmötesgående, utan deltog äfven sjelf i den högtidlighet, som åtföljde likens uppgräfvande. Af bolländska generalen van Limburg-Stirum och belgiska generalen Lenens höllos vid detta tillfälle tal, som förändrade ceremonien till en internationel demonstration, gom man tilllägger icke ringa politisk betydelse. Den belgiske generalen förklarade, att det hade varit konung Leopolds önskan att låta öfverlemnandet af de kolländska krigarnes jordiska lemningar försiggå med den största högtidlighet, för att på detta sätt bringa de män, som stupade för sitt fädernesland, en hyllning. Jag är stolt öfver att hafva erhållit detta uppdrag... tillade general

30 augusti 1871, sida 2

Thumbnail