Aftonbladet – 28 augusti 1871, sida 2

hvilken ban kommer i beröring, så är det ja bara ett litet fel, som alltid följer med hans kardinaldygd — her han icke det varmaste hjerta och så vidare. Dat är en angenäm illussion, och gör lifvet uthärdligt. Onkel Daniel var en mycket oslipad diamant. Hans hela personlighet antydde ett retligt lynne. Nya bekarvtskaper drogo sig gerna undan för honom; förlägenhet blef nästan till fänighet under hans blekgrå ögons glödheta blick. BSjelfva hans tystnad röjde en otålighet, som störde andras sinveslogn. Hvilket mått af oknflig vilja måste ej denna retliga menniska hatva utöfvat öfver sig sjelf, för att vara hvad han utan undantag var, vänlig mot sin bror och hans döttrar, och på det hela taget, ölverseende mot tjenstfolket. Det undrades i den yttre verlden mycket å att han, ehura den äldste af bröderna inclair, dock ej bar famiijetiteln — sqnire, utan hette rätt och slätt herr Daniel, Han hade f.nnit det beqvämare att åt sin broder Archie öfverlåta denna titel jemte omsorgen att upprätthålla familjens anseende, medan han sjelf framlefde lugna degar, såsom en medlem af sin brors familj. Det var miss Taynbees privilegiom att kufva onkel Daniels vilja, att tvinga honom bryta sin vanliga tystnad. Aldrig hade han nedlåtit sig att disputera med något annat frontimmer. Hon sade om honom att han hade det jemnaste lynae i. verlden, ty han var alltid ond; och han sade om henne, att hon hade en skruf lös, stackars menniskan. Ketty var den enda af Mayfields invånare som han icke hade tålamod med, och det skulle varit lättare att försätta berg, än att opprycka någon af herr Daniel Sinclairs fördomar. Den unga flickan sjelf pästod att hon ådragit sig hans misshag genom att en säng täga en ännu icke läst Times och deraf