Aftonbladet – 28 augusti 1871, sida 2

ade indirekt nationalgardena till motstånd.E idele menade, att nationalgardenss upplösing öfverallt skall utbreda tron på en moarkisk sammansvärjning, som går ut på ett mstörta republiken, Medlemmearno af den epublikanska venstern höllo med anledning f dennus den 22 dennes på aftonen unjer ledning af Ls Royer ett möte. Alla, ora dervid uppträdde och yttrade sig, erände, att man icke behöfde bibehålla natiowalgardet, när armeorganisationsförslaget blif. it lag, men de voro också af den åsigen, att en omedelbar upplösning och afväpsing skulle isynnerhet i de stora städerna ramkulla en agitstion, hvilken kan blifva arlig nog. Dereftor antog man ett motförlag, hvars första artikel lyder som följer: P1. Nationalgardet skall upplösas i alla kommuner i Frankiike, så snart genomförandet af len nya armborganisationen tillåter det. Denna upplösning skell likväl fullständigt örsiggå under det år, som följer på publicerandet af denna leg. De följande artiklayne iro lika med utskottets förslag. Sidcle omtalar, att Tbiers, tilfrågad angående detta motförslag, follkomligt glade detsamma och att underhandlingar genast öpprats med medlemmarna af venstra centern simt att det rannolikt äfven skulle vinna deras bifall. På samma gång uttslade sig de konservativa tidningarne med allt större ifver för ett skyndssmt antagande af det sf utskottet förordade förslaget. Patrie för den 22 trodde sig kunnas försäkra, ! att nationalgardet straxt skulle blifva upp-l ä an är antagen, och tillägger, ) tåndet i Paris icke kommer : förr än ett bestämdt beslut i denna för landets logo så hvad sem vidare förefallit a vi närmare underrätteltelegram, hvilka berätta, att utskot:ete förslag antagits med stor pluralitet och att Thiers til följd deraf velat nedlägga regeringen, mea af flere deputerades böner låtit iörmå sig stt sfstå derifrån. Det synes som om don omständigheter, att Thiers vid detta tilifälle likasom vid flera föregående uteslutande stödt sig på den republikanska venstern och venstra centern, bidragit till att öka högerns animositet och kommit den att förlora all besinning. Från Frackrike meddela vi efter de sevasto tidningarna följande un itelser: Den af de radikala tidningarna i Lyon och Bordezux offentliggjorda petitionen rörsnde upplösning al nationaliörsamlingen understödjes af Sdele, Men deremot anser nämnde tidning förslaget om rationalgardets upplösning vara opolitiskt, olämpligt och bidragande till att uppmuntra hoppet om framgången af en konsyiration i morslisk syftning. De ofvannämada petitionerna cirkulera i departementens, Isöre, Rhose och Dröme. I Versailles höllo do deputerade, som hylla frihandeleprinciperna, ett möte i tisdags, i hvilket hr Desseitigcy frerslade och utvecklade en plan, enligt bvilxa nationalföreanlipgen skulle uppskjuta diskussionen at de nya tullsatserna cemt alla handelskammare i hela Frenkrike sammankallas i en speciel session, för att undersöka regeringens förslag i ämnet. Dessa haudeiskammare skulle sedan skicka två delegerade hvardera till Paris, hvilka skuils kcastitusra en general-församling samt till regeriogen och nationalförsamlingen öfverlemna do önskningar, som framställts af representanterne af den franska handelsverldan. I tisdags på aftonen hölls i Paris ett möte af medlemmarne af Union Råpublicaice, då åtskilliga förslag dskuterades rörande rationalförsamlingens upplösnin Det vigtigaste förslaget agafs af Gambetta, som ansig, att församlingen skall upplösas den 1 Maj 1872, till hvilken tid den bör ba buonit fullgöra sitt värt. Lyon-tidaiogarna offentliggöra en proklamation af Lyons monicipalråd, hvsri det proterättelser, som utförande primär skosn yttras, att municiHl igeorera någon af ra allt hvad idess republikanska prinI ciperaa måtta sger med och genom lagea. Detta vissa konspiratörer, som söka att agitera landet i akt och meI ning att störta republiken. De konserI vativa bladen festbålla sina appgifter rörande Idea förut omtsiade skoltesiev. I kri tens möte i Versailles den 20 l Augusti förhördes en mänga vituen för och I mot de anklagada. I Presidenten framlade ett nytt dokument, som var tillsändt rätten från Wien. Det var en af Raoul Rigault utfärdad ordre, som, oaktadt åtskilliga ord felade, icke lemnade något tvifvel om I meningen, hvillten icke var någon annan, än att I erkebiskopen och de andra gåsom gisslan tagna personerna skulle skjätss och hufvudstaden antändas, i mån som insurgenterna drogo sig undan för trupperna. Den person, som sändt rätten detta I dokument, hade bestämdt begärt att få det till baka efter processens slut. En af kommunen fri gifven förbrytare hade sett 6 såsom gisslan qvarhållna personer blifva skjutna i Ranviers närvaro. Ferr6 bade kort förut varit i fängelset. En skräddare, som gått in i ett brinnande hus vid boulevard Prince Eugene, hade der påträffat I Feri6. På tillfråfan om det var Ferrå, som gifvit I befallning om husets antändande, erhöll skrädda-I ren till svar, att det icke anginge honom. HEtt annat vitne hade begifvit sig till mairiet, för att I hemta bjelp att släcka elden. En person, i hvilken han bestämdt igenkände Ferr, hade sagt att ! befallning blifvit gifven att sätta eld på husen, I för att hejda Versaillestrupperna. En gendarm I som varit närvarande vid afrättningarne i La Å n b a n h F bh ph r d g g ji I l l f E f E 1 1 j j 4 : andets lagar, uten förmåga står på i I Roquette, förklarade, att en medlem af kommu nen öfrervarat dem, mon att han icke kunde säga huruvida det var Ferr6. En sergeant förklarade att han blifvit häktad på befallning af Jourde, derför att han icke ville tjena kommunen. En vid finansriniståren anstäldjembetsman, Marel, hade ; I återvändt till Paris med trupperna den 23 Maj .j men först den följande dagen lyckades han att ,) tränga fram till finansministeriet, som då stod i a ina MAA OM antdatnn sara manARal NA