Aftonbladet – 25 augusti 1871, sida 2

Vid franska nationalförsamlingens sammanträde den 19 dennes framlade genersli Chanzy armeblagutskottets änkande öfver det af 164 deputerade framställda förslaget om nationalgardets afskaffande och yrkade att detta förelag skulla företagas till skyndsam behandling. IHenri Brisson, en raedlem af utskottet, protesterade i minoritetens namn häremot. Han yrkade att nationalgardets upplösande, som skulle vara en opolitisk och ändamålsvidri åtgärd om det otfördes på ett brutalt sätt ftiga afbrott), först skule ega ram, när hela natioaen var väpnad iöfverenssstämmelse med denv tilltänkta nya armelagen. Nationalgardet hade en forntid, som man borde visa undeeenda för och respektera. (Bifall från venstern.) General Chenzy yrkada ännu en gång på det bestämdasto att saken skulle företagas till skyndsam behandling. O.dinaire: Ni vili upphetsa till borgerligt krig! (Starka protester från högern och rop : af: Till ordningen! Till ordningen! LångVvarig rörelse.) Presidenten fråntog Ocdinaire ordet. General Chanzy upplöste derpå botänkan.mhölls stt astionalgardets upp-. ande måste blifva en följs ) et, alldenstund det varit en fara för ordningen, som det var kalladt det, hvaroti f fösanda och al dess pligtförg att försvara. Till grund för nationelgardets organisation hade dessutom legat en till hvilken man allra ring under den nya milj a sig, och hela institutionen d alltid haft en revolationär anstrykning. Betänkandet motiverade detts påstäsnde genom cn fremställning af n nalgardets historia från dess stiftande till sista uppror ostitationen hade gj. nytta endast så länge hon hållit sig utom litiska rörelsen. Nu, då ordniagen var åt genom regeriogens energi och härens pat tism, var det tid att afskaffa on beväpning, som icko längre kunda göra någon verksam till ordniogens försvar. (Röster från veostern: att begagna det.) Regeringen och komitena voro esse om nödvändigheten af art nationalgardet oförtöfvadt upphä och afrävnades, och hela laadet fordrade ifrigt en sådan åtgärd. Komitea hade omsorgsfullt pröfvat de invändniagar, som fra ts mat förslaget, men kommit till det resultat, att iogen sf dem kunie komma i batraktande vid sidan af de fördelar, reformen skulle medföra. Utskottet tillstyrkts derföre med stor majoritet antagandet af förslaget, hvilket gaf den bästa garanti för ordoingen och för det fris utöfvandet af den allmänna valrätten, (Röster från venstern: Detta är törberedelsen till en statskupp!) Då betänkandet var uppläst, utbrast högern i starka bifallsrop, nader dot verstern var i en orolig rörelse, Föreamlingen beslöt att förslaget skulla företagas till skyndsam behandling, Vid samma sammanträde framlades utskottets botänkande öfver den nya armålageas första afdemiog, som rör utskrifniogen af manskap. Utskottet tillstyrker, som vi veta af ett telegram, att allmän värnepligt skall införas mad afsksffande af all lega och af kapitulationer, och att värnepligt-n skall räcka från det tjugonde till det fyrationde året. Soldater få icke utöfva rösträtt så länge da stå under fanorna. All: da särskilda punkterna mottogos vid uppläsandet af det lifligaste bifall utan någon oj position. Alla doputerade frän legitimisterna på yttersta högern ända till socialisterna på yttersta venstera äro ensa om, att Frankrike skall organisera en så talrik och stark här, som det i föchållande till sin folkmängd kan upp. ställa. Den fiosnsioHa frögan kommer fö st uti andra rummet i betraktande. Yrkasde framställdes om att förslaget gkulle företagas till skyndsam behanåling, emedan det står i oskiljaktigt sammanbang med förslaget vm ationelgardets uppläsning; roen utskottets ordförande de Lasteyrie nfoteatte sig detia, emadan en orga delse icke kan afgörasieon hast, och församlingen gaf honom rätt, an de franska och tyska fullmäktige i Frankfuri förda underhandlingsrne, i hvilka nu — att döma efter eft telegram för i går — ott afbrott tyckes ega rum, ionebåller Moniteur föjjande: Hr v. Biswerek ett väsontligt intresse i att försäkra de ekterada länderna om fri utförsel till Fravkrike, så länge de icke inträdt i tullföreningen, hvilset först skall ske den I Januari 1872. För denna förlängning erbjuder oss hr v. Bismarck återgitvandet si er vid Öire Rheir och i Lothringen, tillika med ett hastigt utrymmande af vårt territorium. Kabinetitet i Versailles skall i principen vara gyansamt stämd f r denna p men det uopställer tvenne vilkor för sitt samtycko, af hvilka det ena går ut på, t tyskarne skola afstå från att utsträcka na tull-iinier till Vogeserna, och den andra, att de förpligtas till att vidtsga mått och steg mot införandet af tyska varor till Frackrike som produkter från Elsass och Lothringick lada henne k on, som Frankrike nu stod i rt. Dat skalle ha räddat Paris, om man förstätt tiouslag allså stor bety