Aftonbladet – 17 augusti 1871, sida 2

I Frankrike väntss att territorisis utrymning af de tyska träpperna skall blifva i hög! rad påskyndadt, och underrättelserna derom hafva gjort det gynsammesto intryck. Gå lessa förhoppninger i fullbordan, skall det bafva ett betydligt itflytande på r:geringens styrka och popnlaritet, Jibertö meddelar härom: Finsneministera Pouyer-Quertier har arrangerat nthetalninges af den tredje balfmilliärden ihedeist veålar, tom åto abceptei rade af tyska, engelska och bolländska bankirer och skola infrias den 1 Mara 1872. (Journal des Debats bekräftar riktigheten häraf, och betonar, att dea franska regerin.en får tro fjerdedels år på rig att anskaffa de ertorderliga forderns, under det utrymningen oförtöfvadt inträder.) Pessa vexlar hafva i Compiegne blifvit öfrerleminads till Preussens befullmäkt:gade, och fiaansminis:ern och gerceral Mantevffel hatva genest ondertecknat en ny konvention, enlist hvilken döpsrteomebten Beinb, Aains et Oien, Seine; et Marne och Oise oförtöfvadt skola atrymmas. Utrymningen af de parisiska forterna på högra Ssinestranden skall börja den i8 dennes, och de tyska trupperna skole s2nast den 26 hafva lemoat alla essa departement, Detia näst oväntade resultat, tillägger Liberte, utgör eit nytt bevis, att den regering, i spotsex för hvilken Tbkbiers står, trots de svårighoter, s9 oundgängligen äro förknippade med ett p:ovisoriom, åtojuter ett obestridt anseende i Earopa och nu till öch med impöverar på Pretissen, som har sett sig nödsakadt att gifva cfier i alla de puakter, bakom hvilka det hade förskansat sig, för att i oändlighet kunna förlänga den tyska ockupationen. — Här ofvan lemnade uppgifter bekräftas ef ett från Berlin i dag ingånget telsgram, hvilket fiones infördt på annat ställe i bladet. Förliden fredag företogs förhören med Urbain, Billioray och Jourde. Dessa förhör erbjödo flere moment af intresse. Bland vitnen emot Urbain uppträdde en grefve de Montaut, som tjenstgjort såsom öfverste i kommunens nationalgarde. Grefven berättade, att han under hela kommunens regeringstid hade tjenstgjort som spion åt Versaiiles-regeringen, och att han för detta ändamål hade lyckats tillvinna sig Urbains gynnerliga förtroende. När grefven leende meddelade detta, såg man krigsrättspresidenten öfverste Merlins ansigte mörkna, och han tillropade vitnet: Ni har intagit en falsk ställning, Hr de Montaut svarade, att hans ställning var egendomlig,, men icke falsk, och han bad domstolen att till hr Thiers ötverlemna ett bref, i hvilket han begärde belöning för de tjenster han gjort samhället, bland hvilka den förnämsta var, att han under sken af att vilja rädda Urbsin hade bragt denne i sina fienders våld. Närmare förhörd, erkände detta vitne, att han hade framlagt för Urbain en plan, enligt hvilken explosiva ämnen skulle nedläggas i kloskerna och antändas medelst elektriska trådar, när Versaillestrupperna anryckte. Han hade framlagt denna plan för att aflocka Urbain bifall till densamma, men denne hade vägrat att lyssna till förslaget. Andra vitnen försäkrade, att Urbain varit en god fader, make och granne. En dominikanermunk, päåter Letellier, vitnade, att han år 1865 gjort Urbains bekantskap uti en liten socken i departementet Calvados, och att Urbain då var mycket aktad af SH mairen och byns invånare, hvarför de lifvit helt förvånade, när de erforo, att han var densamme som kommunalisten Urbain. Denne bade efter sin hustrus död trädt i närmare förbindelse med en vacker 21-årig enka, fru Leroy. Denna unga dam, som under kommunens tid erhållit anstallning vid mairiet i 7:de arrondissementet, var anklagad för att bafva frånröfvat en madame Landeau hennes nipper, men förnekade på det bestämdaste denna förbrytelse. Deremot meddelade hon, att hon hade uppmanat grefve de Montaut att häkta hr Landeau, emedan denne stod i hemlig förbindelse med Versailles, en begäran, som Mortaut skyndat att uppfylla. Urbain visste ingenting om denna åtgärd. Hon upplyste, att Montaut var intim vän med Urbain, men att bon för egen del städse misstänkt och känt vedervilja för grefvens personlighet. i Derefter förhördes Billioray. Denne upplyste, att han utträdt ur kommunen, innan någon byggnad i Paris blifvit antänd, och protesterade mot all medansvarighet i brandstiftningen. Han erkände emellertid, att han röstat för Vendömekolonnens kullstörtande, hvaremot han alltid ansett nedrifvandet af Thiers hus som en handling FA SR NNE TR RNE EA RR ÄR AE