Aftonbladet – 16 augusti 1871, sida 2

detaljer, såväl rörande den mer eller mindre säkra grunden för Felix snspråk, som på till hvilken grad han kunde göra sig viss om att ega miss Rayuorda bjerta, cn sak com han dock ej envsåg sig behöfsa betvifla. Aliratörst skyndede hen dock att ställa major Avårews tillfreds, genom attyanföra den nya vändning sken hade tagit: attnemligen hans rcotsiändare var ea pereon, med hvilken en ran af godt stån: kunde, utan alt nedsätta sitt anseende, vara en man af godt stånd behjelplig att vexta skott. På samma gång värmde han äfven berätta sin versicn af historien litet utförligare, på det att han i händelse af behof skulle ega et gynnsamt vitne, rörands sica motiver. Majoren förblef väl litet villrådig och insåg ait under hvad som syntes dolde sig ännu pågot annat, men hvad som ej kunde betviflas, var att förolämpningar hade egt rum på ömse sidor, gom fullt rättjärdigsde att man utbytte uaderhandlipgar emot pistoler såsom skiljsdomarp. Det ken icks vara nödvändigt att här iogå i någon ;sykologisk, avalys af 1sajor Ändrews; det torde vera alldeles ng om vi uttala vår öfvertygelse att Warden aldrig eknile tegit någon till rådgifvare och väv, som icke hade gifvit honom precist det råd och stöd, eom han sjelf eftersträfvat. Sedan han gifrit sin vän öppen fullnakt att anordasa allt på bästa sätt angående hederssaken,y betänkte han sig ett ögonblick, röran :0 hvad som dernäst vore att göre. Garna skole hn velat träffa miss Clare, för att förvissa sig om huru saken rätteligen stod, eller åtminstone bura den på högsta ot ansågs stå. Med den förestående daellen som et Damocls-svärd öfver sitt hufvud, kävde han likväl att det voge klokare i fall fxn Köl sig undan. Han åtnöjde sig