Aftonbladet – 16 augusti 1871, sida 2

tementeiiås styrande för framtiden. Efter det ett ändringsfö slag, angående godtgörelse för departements-kommissionernas resor, blifvit förkastadt med 336 röster mot 289, antogs hela lagen med 519 röster mot 129. Inrikesministern Lambrecht underrättads derefter församlingen om, att han skulle framlägga ent sapplementlag rörande förhållandesa i Sainedepartementet. Ur parlsertidningarne meddela vi följande: tskilliga medlemmar af municipalrådet i Paris uppshöllo sig i torsdags i Versailles för att anmoda regeringen att använda sitt inlytarde på nationaliörsamlingen för att få regeringens säte åter förflyttadt till Paris. Br Thiers dolde icke sitt fattade beslut att åta församlingen handla i denna fråga så som henne lyster. Tidningen Frangais för i fredags meddelar, att Thiers utvecklat för budgetkomiten nödvändigbeten af betydande rustningar för att vara beredd på möjligheten af krig. Antalet af intanteriregementen kommer att bli 140 och minimum af den ordinarie effektiva armea koouner att öfverstiga 500,000 man. Thiers anser att nya uppoffringar äro af nöden för detta ändamål och att den ökade utgiften kommer att bli icke mindre än 100 millioner francs. Frargais tillägger att fråga var om att tillökningen skulle komma att utgöra 800 millioner, hvilket belopp skulle erhållas genom dy nya skatterna. Ailt häntyder derpå, att diskassionen rörande 1872 äre badget kommer att framkalla betydande svårigheter, Om förhandlingarne inför krigsrätten i Versailles den 10 Augusti meddelas följande till Times: I dag upptogs vitnesförhöret igen. F. .d. inrikesministern Ernest Picard gaf en utförlig framställning af de underhacdlingar, som egt rum i början af Mars för atförmå nationalgardet att utlemna de kanoner, som det b:mägtigat sig efter dat Paris belägring var upphäfd. General Vinoys order af den 12 Mars, hvarigenom ban undertryckte några kommunistiska tidoingar, verkade derhän att dessa underhandlingar blefvo afbrutna. Dock hystes hopp om, att man skulle kunna förmå upprorets hufvudledare att taga sitt förnuft tillfånga, då de atgörande tilidragelserna. inträffade den 18 Mars. Efter Picard förklarade f. d. krigsministern Leflos adjutant, kapten Bongnot, att mordet på generalerna Lecomte och Thomas hade utförts på order af nationalgardets centralkomite. Detta förvekades af Ferrå och Billioray, som påstodo, att centralkomiten var alldeles oskyldig i denna. gerniog, hvars utförande beslöts af arrondissementets komite. Rättens ordförande aovmärkte härvid att generalerne blefvo arresterade kl. 8 på morgonen och afrättades först kl. !2 6 e. m.; under sådana omständigheter borde centralkomiten hafva förbindrat mordet. Ett bref från Paris till Nordd. Alig. Zeitung berättar att derstädes bildat sig en s. k. Befrielseliga., hvars uppgit skulle vara Elsass och Lothrivgens lösryckande fråga Tyskland. Denna förening Har nu konstituerat sig, säger korresp ondenten, och opprättaten byrå vid Rue de Provence. Enligt en i tidningarne ioförd inbjadniog, skulle föreningen förliden vecka hålla sitt första sammanträde. Hittills hafva myndigheterna ingenting gjort att förbjuda detta möte, som är ett uppenbart fredsbrott. Föreningen räknar bland sig såväl fransmän som elsassere och lothringare. Berlintidningarne ha på sista tiden viset mycken oro öfver Baierns hållvivg, och de söka att inverka på utgången af krisen genom att ständigt försäkra, stt Preussen och Baiern erhållit allt hvad det ville, att den hohenzollernska ärelystnaden är tillfredsstäld för en oöfverskådlig framtid och att den baiorske! konungens suveränitet icke är utsatt för någon fara. Dat gjorde derföre ett obehagligt intryck i Berlin, ä det för några dagar sedan berättades officiöst från Miachen, att koouogen at Baiern icke ville besöka kejsar Wilhelm, då denne reste genom hans rike på väg till Österrike. Det hette, att konungen blifvit onusslig, och det tillades att man icke borde se någon ond meniog i uteblifvandet, af detta möte, då Baiern allt framgent slöt sig till Tyskland, en försäkran, som upptogs mycket illa, emedän det ansågs som en förnärmelse emot Prenssen att ens sälta i friga ett ett mindre godt förhållande kunde ega rum mellan de båda förbundsänderns. . Spänningen blef dock icke låpgvarig. Konongen av Baiern insåg i rättan tid, hura opassande det var att vara förkyld, när kejssr Wilhelm kedrade hans rike med ett besök, skyndade att åter blifva frisk, och reste den 10 på morgonen ited extratåg till Sc wandorf, som ligger nägra mil porr om Regensburg för att mottsga kejsaren och åtfölja honom till sistnämnda stad. Om mötet dem emellan meddelas en berättelse i ett telegram från ReI gensburg af den 10 på aftoren till Berlintidningaroe. Konång Ludvig får no det bästa vitsord af Berlintidningarne,. Han har likasom ett preassiskt regeringsråd pligtskyldigast iofannit siz, räv hans suverän uppeI häller sig i hans närhet, och då han uppfyllt denna pligt öfverser man med att han aniäktats af nägra paroxysmer af insubordiI nation. De preussiska tidningarne låta dock i konnagen förstå att det nu är temligen lik giligt, hvad han tänker eller icke tänker, i det de framhålla at: kejsar Wilhelm öfverallt dit han kommit isynnerhet i Nirnberg l och Regensburg blifvit mottagen med, entuI siasm af baierska folket. I