Aftonbladet – 14 augusti 1871, sida 2

3TUOCKHULH des 14 Aug. j Den schism, som på senare tiden varit rå-) and2 mellan Tmers och nationalförsamlin-j: 20, och som etwt ögobiick hotads att antaga 3 svåraste dimensioner, har pu till Frank kes iycka blivit bilivit biagd genom Thiers atriottsm och högerns fruktan att brioga ken till det yttersta. Dea ena at tvisterågorna, nemligen förslaget om skadestånd ör de af preussarne härjade provinserna, har lifvit i godo uppgjord på det sätt att föramlingen den 8 aennes antagit ett lagförlag, i hvilket vidtagits såd:na modifikatioer, att Thiers kunde ingå på detsamma. )2n intagna lagen stadgar att siadeersä:t-: ing skall erhållas; mena nationalförsamha! en skall kontrollera de fordringar, som gö: f as såväl af kommuner som enskilda, och ; örst rär resultatet af denna granskning före-l, igger, kommer församlingen att genom en li ag bestämma huru stor summa at statens: nedel bör utgå för att lindra de geoom kri! et tramkallade förlusterna. Som förskott ; omrer emesllertid genast 100 millioner francs : ut anvisas, hvilka genom prefekterna skola! utdelas till de mest nödstälda. Thiers har sålunda måst gifva efter i det hänseende att nationens solidaritet hvad skadeersättningen angår blifvit erkänd. Men det var jast detta son besämpades af Thiers, hvilken afgjordt uppträdde som statens målsman gentemot lepartementernas anspråk. Men oaktadt han sålunda måst gi vit vika i sjelfva principfrågan, har hans motstånd dock haft till öjjd att skadeersättniogsanspräken blifvit inskränkta till dimensioner, som någorlunda äro förenliga med Frankrikes närvarende finansiella ställning. Naturligtvis har Thiers blifvit mycket törkättrad tör sitt åskädniogssätt 1 denna fråga, der han dock uogenbart har rätten på sin sida. Sjeifva Times. som eljest är allt annat än vänligt stämd mot den franske exekuwivchefen, uypträder har till hans törsvar utien artikel, i hviken tidningen visar, att det icke blott är de ockaperade departementen som lidit af kiget. utan äfven alla öfriga delar af Frankrike derigenom att handel och näringar i hela riket råkat i stockniog genom den fiendtliga invasionen. Det uppbåd i massa som anhefaildes af Gambetta, hvilken kallade 1,100 000 man under fanorna, drabbade förnämligast de icke ockuperade provinseins och förlamade i hög grad deras produktionsförmäga, isyanerhet deras induastriella och kommersiella verksamhet. Deraf att t. ex. Rousn måste tåla preussiska truppernas närvaro, uader det Lyon skonades från en sådan förödmjakelse, kunna vi. fortfer Tiaces, icke sluta, att den sistnämnde stadens fabrikanter icke lidit af kriget till en grad, som nästan kan jemtöras med den förras förlust. Slatligea betonar tidniogån den omständigheten, att de ockoapersde landsdelarnes större förluster till en om också obetydlig del uppvägdes genom de penningsominor, som at tyskarne der utgåfvos. Hvad den andra tvistefrågan beträffar, nemligen departementallagen, hafva Thiers och församlingens komite såsom viftörut omnämnt kommit till enighet på så sätt, att den sistnämnda tillstyrkt uppskjatandet af frågan om kontrollen öfver kommunerna till dess den nya municipailagen blifvit voterad. under det Thiers å sin sida medgifvit stt generalråden skolx sammankallas på uppfordran af två mediemmar. Vidare skall under nationalförsamlisgens session verkstäl lande maktens chef ha rättighet att upplös ett generalråd på vilkor, att han för församIngen uppgitver skälen dertill. Ett af de vigtigtigaste bland de förslag, som blifvit förelagda törsamlingen, är säkerligen det om fri och obligatorisk skolundervisning. I det sista telegrammet härom sä ges icke, från hvilken siga förslaget utgåt:; men antagligen är det enskild motion. Blifver det antaget och genomutördt, skall det utan tvifvel, om också först i en framtid, blifva den bästa garanti för iredens bevarande. Följande nyheter meddelas i de senaste Paristidningaroa: Finarsministera PouyerQuortier bar ånyo gjort ett besök hos general Manteuffel i Comp:åsne och resultatet deraf lär blivit, att departementena Seine, SeineetOise, Seine-et-Marne och Loi:e skola inom kort utrymmas af tyskarne. Tiden för urymmandet beror fortfarande på utgången at vissa underhandiingar rörande sättet för betalningen af den tredje halfva milliarden. Den så kallade initiativkomit6a i nationalförsamliogen har förkastat såsom varande olämpligt Dampels förslag att tillsätta en komite at 15 personer, som skall framwlägga grunddragen till en konstitution. Rapporten yutrar i denna fråga, att den provisoriska regeringen, som ntgick ur öfverenskommelsen i Bardesux, äoru ej fyllt sin uppgift och att tiden ännu icke vore ione att söka få en eftarträdare åt denoa regerirg. Samma komite har också förkastat, på samma grund, Bsze3 förslag att nationallörsamlingen ej skul:e upplösa sig innan den voterat organisitionslagarna samt bestämt, av den nuvarande törsamlingen skall fungera i tyå ås. L. ioterpellation i npationaliörsamlingan Pa tu tra i svarade krigsomase. general Cissey, at hertigen af Chartres hade wvu.. bporå i anställd i armea af regeriogsdelegationeu Toars och dekorerats under namnet Robert Lefort. Han hade sedemera e bållit tillstånd att tjena i armöa utan aflining och au hade kiigsministern gitvit honom tillåtelse att tjana i ara6a i Algier, med rang tillsvidare af sqvadrons-chef. Den på grund af de förberadande undersökningarne mot den bekante Luller upprät tade anklagelseakten är af föjivde lydetse Lullier, f. d. officer vid flottan, som i samma ögonblick då han den 6 Juni 1856 utovämndes till kaptenlöjtnant erhöll sitt afsked, lät redan vid sict utträde ur sjöskolan på grund af sin haftighet och sitt uppstadsiga lynne befara, att det alltid skulle blifva honom svårt att foga sig under någon öfSR SRA TA ANTA son RSS LER EM Jag skall anordna alltsammans. Biir du inne i morgon ?o