Aftonbladet – 9 augusti 1871, sida 2

stt pi således inte anser mig vara en mördare? Detta är verkligen vänskepsfulit. Men ora hon inte är död, så råste pi inse, att det är iert eget intresse att vilyckas komma henne på spåren. Jagskulle med glädje se att den stackars flickan kom till rätta. Men hvad kan väl jeg göra för den saken? Natvurligtvis ingenting, ifell ni inte vet något, Jag skulle helst se att jag slapp gen mig mera direkte, men ni vet att miss symosd är en gammal vän till mig och att bon inte här några bättre vänrer än mig och min tånt. Min bäste vän, jag vet verkligen ingentipg; och jag skulle önska att ni ville förklara er litet tydligare. Oändligt gerna, eliter ni så vill. Jag hör att bon — jog menar mies Lefost — ber sagt sig vara gift med er.n Har hon sagt det? Och till hvem, om jag får fråga?, Till raoneieur de Oreville. Åter den galningen! Jag fiorer det, vid Gud, högst besynnerligt, Lester, att ni skall lita mera på hans ord än på mina! Ni tycks vara uppretad emot mig af någon, för Mig obekant orsak, eom jag inte vill forska efter; men är detta verkligen tillräckligt skäl för att misstro dens heder, som alltid har sökt att vara er vän. Jag har sll anledning att lita på mr de Csevilles ord, tills dess otiilförlitlighet blifvit bevigad.n Och jag skulle tro att den är detta genom min förklariog. Odestridligto, inföll majoren, Ingenn, fortfor Wardeo, kan bevisa en negation, Det tillkommer monsieur Cråville att bevisa sitt påstående — inte Tik Jag Kan inte mäta mig med mr Warden